Aftonbladet – 30 juli 1869, sida 3

säkerhetslag, eller med andra ord: infört belägringstillståndet. Sannolikt är det endast ett par provinser som drabbas af denna stränga åtgärd; tjugotvå deputerade af re publikanska partiet ha emellertid afgifvit en ffentlig protest mot densamma. Den 21d:s ndes två infanteribataljoner till Barcelona; äfven ha trupper sändts till Navarra. Öfverallt ha de små carlistiska banden slagits och skingrats. En af det progressistiska partiets ledare, Joachin Aguirres, har nyligen aflidit. Han hade varit professor i rättsvetenskapen vid Madrids universitet, sedan justitieminister och sist president i högsta domstolen. Hans begrafning försiggick den 21 d:s med stor högtidlighet. SCHWEIZ. Den internationella freds-, och frihetsligan, hvilkens kongress i Lausanne, som bekant, öppnas den 14 September, har på förhand utsändt sitt program, hvari det bland annat heter: Ligans syftemål är bildandet af en republikansk förbundsstat, bestående af alla europeiska folkstammar. Detta mål söker: ligan att uppnå genom tidningspressen, genom afhandlingar och genom det fria ordet i föreningar samt vid folkförsamlingar och kongresser. Ligan sträfvar isynnerhet efter afskaffandet af de stående härarne och upprättandet af national-milis-kårer, kyrkans skiljande från staten och qvinnornas politiska och borgerliga likaställande med männen. Den sociala frågan söker den att lösa genom en mera allmän och förbättrad folkundervisning, genom stiftande af föreningar till gemensam produktion och genom att häfda den grundsats, att egendomsrätten framgår af personligt eller gemensamt arbete, kort sagdt: genom allt, hvad efter hand på rättvist sätt kan åstadkomma jemnlikhet mellan medborgarne., Iigans socialistiska tendens framsticker klarast i den punkt, som säger, att egendomsrätten skall grundas på arbete, hvarigenom således t. ex. arfsrätten skulle komma att upphäfvas. De frågor, som skola diskuteras under mötet i Lausanne, äro följande: 1) På hvilket sätt kan Europas federativa republik organiseras? 2) Huru låta de orientaliska och polska frågorna lösa sig i öfverensstämmelse med ligans grundsatser? 3) Genom hvilka medel kan hvarje ekonomisk och social oenighet mellan medborgarne förebyggas? 4) Hvad bör göras för att gifva ligan en bättre ordning och äterupprätta dess organ: Enropas Förenade Stater? Med bestämdhet väntas Emilio Castelar till kongressen. RYSSLAND. I S:t Petersburgische Zeitung skrifves från Dorpat, att man redan erfarit verkningarne af den nya censurordningen, som föreskrifver att all tryckskrift skall censureras i Riga. Nyligen skulle en landskommun fira en bibelfest, och då esterna äro vana att vid dessa högtidligare tillfällen hafva psalmerna tryckta på särskilda blad, hade man gått i författning härom samt låtit bladen resa den långa vägen till Riga, för att i tid få impri matur. Till förvåning erfor man eattpsalmerna gifvit censorn anledning utöfva sin maktfullkomlighet, ty af de fyra andliga sångerna var en fullkomligt struken och de öfriga stympade, hvilket vill komma på ett ut. Nämnda psalmer voro emellertid icke af värre förgripligt innehåll, än att den belt och hållet strukna är Gustaf II Adolfs bekanta, förut på estniska tryckta psalm från tretioåriga kriget: Förfäras ej du lilla hop! hvilken hittills betraktats såsom en dyrbar protestantisk egodel. — Samma tidning säger, att man nästan återkommit till de tider, då en censor i Riga ur ett lexikon strök alla sammansättningar med freio, såsom frivillig m. m. Den dåvarande ståndpunkten fordrade nemligen att censorn skulle förstå sig på att skickligt och raffineradt intolka den ondaste afsigt i menniskors ord. En likartad interpreteringstalang har nyligen ur ett estniskt blad strukit Andersens saga om Stoppnålen äfvensom ett bibelcitat, som föregick ett referat öfver senast hållna landtdagspredikan. Meranämnda blad säger det betänkligaste ligga deruti, att det är en censor af den ortodoxa kyrkan som med allt våld vill inlägga de onda afsigterna uti den protestantiska gudstjensten. EGYPTEN. Franska tidningar vilja veta, att vicekonungens hastiga återresa till Egypten ej allepast betingats af politiska skäl, utan äfven varit en följd af hans helsotillstånd, hvilket försämrats under resan i Europa och dermed förenade många fester.