— Ehjälstångad. Till konungens befallningshafvande i Hernösand har ingått följande rapport. Ålderstigne födorådstagaren Erik Abramsson, som hade gått från sitt hemvist i Norrböle till byns fäbodar, återvände derifrån den 23 Juni och gkulle under dagens lopp efterse sin ko, som jemte byns öfriga boskap betade på Norrböle skogsmark. Likväl kom han ej hem den dagen och de hemmavarande trodde att han var qvar i fäbodarne, hvarest, vid dagens slut, om Erik Abramsson icke annat förmodades, än att han skulle vara hemma, men då han ej heller hemkom till Norrböle midsommarsdagen, så började der hans bortovaro väcka förundran, hvadan hans son begaf än i god tid på morgonen följande dag, den 25, til fäbodarne, och då han fick höra att hans fader bade gått derifrån den 23, så skyndade han genast hem, sammankallade folk och anställde eftersökning, hvarvid Erik Abramsson fanns om aftonen nämnde dag liggande. i skogen, illa medfaren, men ännu vid lif, så att han kunde framsäga: att der han nu blef funnen, hade byns tjur, eller så kallade gångsoxe, stångat omkull honom och gjort honom så illa, dagen före midsommardagen, att han, Erik Abramsson, ej varistånd att komma från stället. På midsommardagen hade sagde oxe återkommit och än vidare stångat honom, så att Erik Abramssons lidande hade varit stort, men den Jjufva trösten sade han sig hafva, att han trodde att Gud hade hört hans böner, ty ibland annat hade han bedit derom, att han skulle få lefva tills någon menniska skulle komma, hvilket nu på tredje dagen hade skett, och hvarefter Erik Abramsson dog inom en timma.