Aftonbladet – 27 juli 1869, sida 3

dra Frankrike. I Madrid, Valladolid, Coi dova, Barcelona hafva flere högre officerar blifvit häktade, såsom generalmajor Veg I Inclan, brigadgeneralerna Inestal och Olon: jöfverstarne Albuni och Carbonel. Utom tret ston underofficerare vid deti Madrid liggand 1 I regementet Cantabria hafva äfven på sena ål ste tiden många anhängare af don Carlo Iblifvit häktade i andra delar af landet oc 0 befunnits innehafva officersfullmakter elle rekommendationsbref, utfärdade af carlistisk 1 lagenter. Dessa skrifvelser äro underteckna 1 Ide: el comisario regio. I några at de uta I I carlismen smittade städerna blifva lefvero) för Carl VII allt vanligare. Carlistanförarn Estartus, Tristany, Saball, markisen af Be navent med flera hafva för kort tid sedai uppgjort fälttågsplaner vid en församling .) Toulouse. Man ställer dessa tilldragelser Isamband med en förment sammansvärjning Iriktad mot Serrano, Prim och Rivero. Imparcial yrkar på skyndsamt och kraftigt unI dertryckande af de i Malaga, Sevilla och Granada dagligen förefallande oroligheterna IDet baner,, säger nämnda tidning, som mar i dessa städer planterar, är icke något politiskt partis, utan röfvares och lönmördares I baner. Från Madrid telegraferades den 22 dennes. Don Carlos ankomst till spanska gränsen har officielt bekräftats. Uppresning herrskar i Cataloniens berg. Flera jägarebataljoner hafva afgått dit. I Madrid hafva flera personer ytterligare blifvit häktade, deribland några prester. SCHWEIZ. Schweisiska förbundsrepresentationen är, som bekant, för närvarande samlad till sin sedvanliga session, och dess båda afdelningar ha valt sina presidenter bland män från det franska Schweiz och tillhörande den radikala riktningen. Bland de frågor, som förbundsrådet framställt till behandling, kunna vi nämna handelsfördraget med tullföreningen, öfverenskommelse med Nordtyskland om litterär eganderätt och med Wirtemberg om ömsesidig bosättningsrätt. Vidare kunna äfven påpekas godkännandet af de trenne nya författningarne i Luzern, Thurgau och Zirich. Alla dessa frågor hafva redan varit under behandling i ständerrådet och af detsamma blifvit antagna, handelsfördraget med Tyskland dock först efter något motstånd, emedan minoriteten ville hafva och trodde sig kunna erhålla bättre vilkor från tysk sida genom att uppskjuta afgörandet och öppna nya underhandlingar. Nationalrådet har emellertid genomgått förbundsrådets årsredogörelse och dervid till behandling upptagit en mängd enskilda frågor. Så.t. ex. har det ålagt förbundsrådet att framställa förslag om en bättre tillsyn öfver. skogarne och vattendragen, hvilka angelägenheter nu icke komma förbundet vid, ehuru floderna genom sina öfversvämningar orsaka mycket stora förödelser. Likaledes har förbundsrådet börjat debattera om den myntkonvention, som under de senaste årens 10pp småningom ingått mellan Frankrike, Belgien, Schweiz, Italien, Kyrkostaten, Rumänien och Grekland, i enlighet med hvilken alla dessa länders mynt skulle slås efter samma system och vid betalningar öfverallt mottagas i de offentliga kassorna. Det har nemligen visat sig, att påfliga regeringen låtit prägla långt mera skiljemynt af silfver, än hon enligt öfverenskommelsen egde rätt och som erfordrades, hvarjemte hon icke sörjde för tillräckligt inlösande af detsamma. I följd häraf öfversvämmades grannländerna, framförallt Schweiz af påfliga silfvermynt. För att motarbeta detta hade förbundsrådet på eget bevåg redan förbjudit att mottaga dessa mynt i de offentliga kassorna, hvarjemte allmänna opinionen uppretades mot påfliga regeringen. Men nu har nationalrådet beslutit, att från förbundskassorna inga andra än schweiziska skiljemynt skola utlemnas, och att vexling skall ske med de främmande staternas mynt, så snart sådana komma in. Under debatten härom framställdes tillika uppmaningar att rent ut uppsäga öfverenskommelsen med Kyrkostaten och att handla på samma sätt med afseende på Italien, emedan detta land ännu bibehåller tvångskursen på pappersmynt, hvarigenom det klingande myntet drifves utur landet. Från de enskilda kantonerna föreligga åtskilliga rätt intressanta underrättelser. Tessin har från och med den 1 nästk. Januari tillåtit användandet af metriska måttoch vigtsystemen : bredvid det fordna systemet; således har här gjorts ett steg att skaffa detta system inträde i Schweiz. I Bern har stora rådet med två tredjedelar af. de afgifna rösterna antagit införändet af obligatoriskt civiläktenskap, och härvid, ehuru kantonens befolkning är strängt Fyrkligt sinnad, gått längre än den annars ganska radikala församingen i Zärich, som åtnöjde sig med att lemna valet fritt mellan borgerligt och kyrkligt äk.enskap. Graubiändens nya förfåttningsutkast astställer tvungen skolgång och skolornas illande under statens ledning, men aflägsnar rån skolan allt, som har med kyrka och relision attskaffa. I Neufchåtel afhandlas frågan om att införa ett minoritetsvalsätt, och samma fråga kommer snart att framställas i andra cantoner. I Basel har stora rådet börjat att yehandla en ny fabrikslag, som sysselsätter sig ned arbetarnes helsotillstånd och materiella örhållanden. Så skall nattoch söndagsbete vara förbjudet. Äfven i Glarus har efolkningen i motsats mot stora rådet uttalat ig för statsuppsigt öfver fabrikerna och besränsande af arbetstiden. RYSSLAND ocE POLEN. Upproret bland kirgiserna måtte icke vara å obetydligt, då till och med Le Nords Peersburgerkorrespondent finner sig föranlåten utt omtala detsamma i följande ordalag: Enligt underrättelser från Orenburg är kir nnAEnac AnAnEFAR Ala AF2 lånat när brfoadt