Aftonbladet – 27 juli 1869, sida 2

rilklar. Tullen på salt, hvilken man befarade skulle få n påhöjning, har blifvit oförändrad. Af exportartiklar äro endast ben och lumpor ned tull belagda. Alla öfriga äro tullfria. All förtullning efter värde upphör. I stället förvöjes med vissa procent tullen för det ämne, hvarvf varan hufvudsakligen består. Jernverken, mekaniska verkstäder samt, sedan nu sällande författning utgår, från år 1870 skeppsrelare tillerkännas rättighet att, med vissa iakttasanden, tuilfritt inhemta åtskilliga behofver, hvarom särskilda författningar äro att emotse. Hvad som stadgas om handelsrelationerna med Ryssland förblir oförändradt, och den nya tulltaxan hänför sig icke till dessa. — Störd landsvigsfrid. Wenersborgs läns tidning, som vid ett par föregående tillfällen anfört exempel på våldsamheter, föröfvade af arbetare på Wargön, hvilka fridstörare injagat sådan skräck hos allmogen i trakten, att bud som färdas mellan Wenersborg och landsbyggden, icke våga på vissa tider af dagen eller då dessa berserkar förmodas vara ute på ströftåg begifva sig ut, unför nu åter följande bevis på nidingarnes djerfet: Sistlidne måndags afton vid niotiden kom fånggevaldigern Hansson färdandes på en vagn, hvarå jemte honom befunno sig tvenne fängslade arrestanter, som varit under ransakning vid Kattleberg. Hunnen till det s. k. tidvattnet hitom Nyebro nedsteg Hansson från vagnen för att lätta hästarnes gång uppför backen. Han höll dervid tömmarne stadigt i handen. Uppkommen på backens platå bemärkte han trenne rusiga karlar, antaglien Wargöns arbetare, komma skrålande vägen fram, endera från staden eller ock från den vid Helgarås belägna ölstugan. Just som dessa hunno fram till Hansson, ropade den främste: Kör ur vägen, fähund! dervid han med knuten näfve och något hårdt tillhygge gaf Hansson ett slag vid ena ögat. Den förorättade hann icke sansa sig från sin förvåning öfver våldet, förr än en af deandra nidingarne med en kantig sten gaf honom ett slag i pannan så våldsamt, att det förorsakade ett djupt hå!, som sedan måste sys ihop, dervid läkaren förklarade, att om slaget träffat en eller ett par linier närmare tinningen, så hade döden ögonblickligen följt. Hansson mistade vid detta slag nära nog sansen, men höll dock tömmarne fast. Våldsverkarne hotade då äfven arrestanterna med stryk, hvilket dessa senare dock afvärjde derigenom, att de visade sig vara fängslade och således försvarssa. Kör dål röto de anfallande; men fångarne örklarade, att de ej ville fara ifrån sin förare. Gevaldigern hade nu, ehuru maktlös, kraflat sig upp på vagnen och grep med förtviflans mod tömmar och piska, dervid han klatschade på hästarne och undkom vidare förföljelse, ehuru stenar slun gades efter vagnen, hvaraf en träffade Hansson i näcken och förorsakade ett hål. Att ett så grymt våld kan föröfvas under ljusa sommaraftonen och på allmän landsväg i stadens närhet visar en oförsynt djerfhet bos Danditerna, och det var en lycklig tillfällighet att gevaldigern här icke medförde vådliga lifstidsfångar, ty i sådant fall hade han helt visst sjelf blifvit ihjälslagen och arrestanterna befriade. Hansson, som är en stilla, fridsam man, måste efter misshandlingen intaga sängen, men är dock utan fara för lifvet. — Förmälningshögtidligheterna. Efter P. T. fullständiga vi här gårdagens notis om brudtärnor och marskalkar. Brudtärnor: hof-fröknarna Augusta Reutersvärd och Anna Braunerhjelm, fröknarna Anna Koskull, Ingeborg Eketrä och Märtha Ekoträ, Louise Sparre, Emma Braunerhjelm, Louise Wrangel och Sigrid Lewenhaupt; norska fröken Stang och danska fröknarna comtesse Scheel och Zytphen, hvilka båda sednare äro utsedda till hoffröknar hos den blifvande kronprinsessan af Danmark. Maerskalkar: kanmmarherrarna grefve N. Brahe och grefve N. Gyldenstolpe, löjtnanterna vid Svea Lifgarde H. Gyllenram, A. F. W. Tornerhjelm och OC. Lagercrantz samt ordonnansofficern hos konungen, löjtnant A. Malmborg; norska kaptenen Hals och löjtnanten G. F. W. Sverdrup samt danske legationssekreteraren Hegermann-Lindencrone och löjtnanterna Marcher, Koch och baron WedellWedellsborg. De, hvilka blifvit inbjudna att bivista ceremonien i kapellet, infinna sig der Kl. tre qvart till fyra e. m., och de, som erhållit underrättelse att platser der äro för dem utsedda, böra infinna sig kl. half fyra och genast intaga de platser, som af de placerande anvisas. a Uppgången till kapellet blitver från Östra eller. Logårdshvalfvet, lilla trappan, genom sakristian. Det inträdeskort, som hvar och en tillställes, bör uppvisas vid nedersta trappan och aflemnas vid ingången till sakristian, samt, i händelse det icke begagnas, återsändas till riksmarskalksembetet. De, som erhållit inträdeskort till rikssalen eller ordenssalarne, böra infinna sig der så tidigt, att de binna intaga sina platser innan processionen tager sin början. Dörrarne till rikssalen öppnas kl. half två och till ordenssalarne kl. half tre e. m. Uppgången till rikssalen blifver från Slottsbacken, mellan riksmarskalksoch kommendantsflyglarne samt genom riksmarskalksflygeln, å hvilka ställen inträdeskort uppvisas, till vestra slottshvalfvet samt lilla trappan upp till s. k. serafimersalen och rikssalen, der kortet aflemnas. Uppgången till ordenssalarne blifver från Slottsbacken, mellan riksmarskalksoch kommendantsfyglarne, vid hvilka ställen inträdeskortet uppvisas, till vestra slottshvalfvet och uppför stora trappan. Kortet aflemnas i första ordenssalen. Efter ceremoniens slut i kapellet mottaga konungarne och drottningarne samt det furstJiga brudparet äfvensom samtliga kejserliga, kongliga och furstliga högheter lyckönskningar af stater och kårer. För detta ändamål samlas dessa sistnämnda dels i tafvelgalleriet, de båda salongerna innanför östra börskabinettet och enkedrottningens mottagningsrum, dels i stora festsalen för att begifva sig till Victoria-salongen, der de kongl. personerna enottaga uppvaktningarne. Kl. nära 12 i dag på förmiddagen bådade kanonsalut från Kastellholmen, att den allt sedan i går middag väntade ryske storfarsten Wladimir anländt på Stockholms ström. Ryske ångkorvetten Standard, som förde ston. fursten, besvarade saluten samt ankrade snodt för Kastellholmen å södra sidan, Två större slupar lade nt från fartyget, förande storfarster iemta unnvaktning I land vid TA