Aftonbladet – 20 juli 1869, sida 3

ff UME ke I i; UTRIKES. e ; FRANKRIKE. 0ooc Kejsarinnan Envgenie vidtager, berättar I il France, redän förVeredelser till sin resa ti r j Orienten. Den 30 Sept. skall hon komn till Konstantinopel och vistas der i 10 daga 1 Ifrån den 10 till den 20 Okt. ämnar hon be söka Smyrna och trakten deromkting san i derefter begilva sig till Egypten, der hon de 117 November på sultanens inbjudning kom mer att bivista Suez-kanalens invigning Sannolikt skall turkiska sändebudet i Paris Dschemil pascha, åtfölja henne på hela resai . : ENGLAND. På tllderhuset den 15 dennes tillförnya diskussion företog den af öfverhuset genon Jåtskilliga amendementer vanställda irländsk; de föreslog Gladstone, att nästa alla dessa amendementer skulle förkastas oci fick nu den fordna majoriteten åter på si sida. Så t. ex. förkastades ined 346 röste mot 222 det amendement, som innehåller, at det blifvande öfverskottet af den irländsk: kyrkans egendom skulle doteras åt det katolska och presbyterianska presterskapet. De amendement, som går ut på att åt det katolska och presbyterianska presterskapet anslå boställen med trädgårdar, förkastade: med 326 röster mot 237. Af ett telegran har man redan erfarit, att äfven de festa öfriga amendementerna rönte samma öde oc att billen derefter återsändes till öfverhuset Emellertid tillställas en mängd möten för att understödja underhuset. I Tondon har under den nationella reformföreningens auspicier ett möte hållits i S:t James Hall, vid hvilket underhusmedlemmen Samuel Morley förde ordet. I de af detta möte antagna resolutionerna klandras öfverhuset, derföre att det förändrat billens karakter genom att dotera en liten minoritets af befolkningen kyrka i stället för att införa rehgiös jemnlikhet genom att underlåta all dotering, samt gifvit anledning till nya agitationer genom att reservera öfverskottet af kapitalerna åt ändamål, som nationen bestämdt ogillat, i stället för att anslå detsamma till välgörenhetsinrättningar. Dylika möten ,ha äfven bållits i Leeds, Manchester, Bradford, Huddersfield, Stockton, Norwich och Dewsburg. Billen, billen hel och hållen och ingenting annatp, så lyder fältropet på alla dessa möten. SYD-TYSKLAND. En af våra dagars märkligaste yttringar är den rörelse, som uppstått i sydvestra Tyskland, isynnerhet i Baden och Rhenbaiern i afsigt att bekämpa det klerikalt-kyrkliga partiet. I en mängd städer ha hållits möten, hvilka genom omröstning uttalat sina önskningar om de konfessionella skolornas ombildning till kommunalskolor, gemensamma för alla trosbekännares barn. Dessa mötens beslut hafva, hvilket är det märkligaste, egentligen afgjorts af katolikerna, ehuru de naturligtvis understödts af protestanterna och judarne. De förnämsta af dessa möten hafva hållits i Mannheim, Landau, Rastatt, Därkheim och nu senast i Heidelberg; på detta sistnämnda röstade af 652 katoliker 492 för, men blott 160 emot skolreformen. I Heidelberg har från de förnämsta universitetslärarne, deribland Schenkel och Nippold, utgått en uppmaning till insamlande af penningar att bygga en protestantisk, kyrka i Madrid. I Pforzheim har bland katolikerna sjelfva bildats ens förening mot den ultramontana riktningen. Oviljan mot denna riktning har i Baden orsakat att det liberala partiet slutit sig om ministeren, hvars förste man, Jolly, är en af de klerikalas häftigaste motståndare. Staden Frankfurts (vid Main) magistrat har i dessa dagar hållit en hemlig sammankomst för att rådgöra om en festlig bankett till ära för konung Wilhelm af Preussen, när denne i slutet af månaden på väg till badorten Homburg passerar Frankfurt. Det säges, att magistraten tillstyrkt denna fest, hvartill en mängd civila Och militära myndigheter skola inbjudas att sola sig i det preussiska majestätets glans. Den demokratiska frankfurttidningen Beobachter uttalar stort ogilande af denna fest och uppmanar borgareger att icke till densamma bevilja en groschen af stadskassan. ÖSTERRIKE. Biskopen i Linz Rädiger, hvilken af kejaren i nådeväg betriats från sitt straff, har vägrat att antaga benådningen. : en 13 och 14 dennes ha i Brinn uppträlen egt rum bland arbetarne. Militär reqvierades, men mottogs med stenkastning, hvarfter man gaf eld på orostiftarne. Två af lem dödades och tolf sårades. För att föebygga vidare uppträden hafva de största örsigtighetsmått vidtagits. De i Wien församlade österrikiska och unerska delegationerna ha mottagit den gemenamma budgeten. Den uppgår till 96,897,000 ulden (145,345,500 rdr rmt). När tullinkomsterna, som belöpa sig till omkring 11 nillioner — tre millioner mera än i fjor — råndragits, skall man således betäcka utiftsposter till 85.900.000 onlden. Tngern