Aftonbladet – 17 juli 1869, sida 2

STOCKHOLM den 17 Juli. Till undvikande af sådana misstag, som vid de sist hållna riksdagsmannavalen på flera håll begingos, meddela vi här några vigtigare grundsatser, som hos K. M:t gjort sig gällande vid afgörande af besvär öfver dylika val: 1) Enligt 17 Riksdagsordningen skola vid Riksdagsmannaval till efterrättelse tjena de för kommunen gällande röstlängder, som böra innehålla anteckning om dem, hvilka valrätt tillkommer; och enligt 14 af förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 Mars 1862 skall, sedan taxeringslängden för allmän bevillning blifvitaf pröfningskomiten granskad, magistraten på grund deraf upprätta en längd öfver stadens röstegande medlemmar. Röstlängden kan således endast i sådant fall uppgöras efter den sist förrättade mantalsskrifningen, då det löpande årets påförda bevillning redan hunnit granskas af pröfningskomiten, innan röstlängden framlägges till valmännens granskning. I annat fall måste det nästföregående årets (således vid nu förestående val 1867 års) mantalsskrifning tjena till grund för röstlängden. I detta fall kan således valrätt ej tillkomma de komniunens medlemmar, hvilka ej före det löpande året inom densamma påförts bevillning till staten (K. M:ts utslag den 6 Nov. 1866). Deremot fordras för valrätt, att man äfven för det löpande året och således ej blott för den mantalsskrifning, som ligger till grund för röstlängden, är mantalsskrifven inom kommunen (K. M:ts utslag den 28 December 1866). . 2) Anmärkningar mot röstlängd skola göras innan valförrättningen företages och senare gjorda anmärkningar upptagas ej till I860). (K. M:its utslag den 28 December 3) Om den väljande skrifver sitt namn under valsedeln, blifver densamma kasserad, På skola förrättas med slutna sedlar (K. M:its utslag den 3 Dec. 1866). 4) Bosatt i 14 R. O. är likbetydande med mantalsskrifven, så att den, som, i egenskap af fastighetsegare i flere valdistrikter, eger att sjelf bestämma sin mantalsskrifningsort, endast har valrätt och är valbar der han låtit mantalsskrifva sig (K. Mits utslag den 16 Okt. 1866). 5) Qvinna är icke valberättigad (K. M:ts utslag den 5 Mars 1867). 6) Den omständigheten, att elektorsval hållits mindre än 8 dagar före riksdagsmannavalet, utgör ej anledning till valets ogillande K. M:ts utslag den 29 Okt. 1866 och 21 Jan, 1867). 7) Stadgandet i 16 Ä R. O., att för hvarje kommun väljes en elektor och derutöfver, efter folkmängden, en för hvarje fullt tal af ett tusen, bör sålunda förstås, att kommunen eger utse en elektor och dessutom en för hvarje fullt tal af ett tusen, så att kommuner, som hafva 1100 invånare, ega utse 2 elektorer, kommuner med 2100 invånare 3 elektorer, 0. 8. v., men om ett mindre antal elektorer utses än det, hvartill kommunen är berättigad, verkar sådant icke valets ogilfyren (K. M:ts utslag den 12 November 1866). Se Vid klagan öfver Riksdagsmannaval, derzid obehörig person befunnits hafva röstat, vinnes ingen ändring, när pluraliteten är gifven, äfven om den obehöriga rösten frånräknas (K. M:ts utslag den 12 November 9) Då Riksdagsordningen icke innefattar bestämd föreskrift, hurnvida vid utseende af LAR voteringer bör vara öppen eller sluele ja F nr 7 hvilketdera valsättet som ten, kan der... Sri. helst begagnas (K. M:w ntslag d. ä November 1866). 10) Om den, som klagar öfver Riksdagsmannaval, underlåter att vid besvären foga valprotokoll, är sådant icke hinder för besvärens upptagande till pröfning (K. M:ts utslag den 1 Nov. 1866). . 11) Besvär öfver konungens befallningshåfvandes utslag angående Riksdagsmannaval upptagas ej till pröfning, om de direkt ingifvas i justitierevisionen, utan skola, enligt 22.4 R. O., inlemnas till konungens befallningshafvande (K. M:ts utslag den 6 Mars 1867). —me 2 Tr LURA Af VvAlb vat