Aftonbladet – 16 juli 1869, sida 3

d sällskap af sydjutar, hvilka redan ha bestäl i ångfartyg till färden. IÅemmmmkotnontraR UTRIKES, ÖSTERRIBE, 0 Vid de österrikisk-ungerska delegätioner. rinas öppnande i söndags voro endast några få ? I polackar närvarände. Grefve Beust yttrade latt kejsaren förbekhöll sig att i egen persor helsa delegationerna. Furst Carlos Auersperg valdes till president och Hocpfen till vicepresident. Presidenten framhöll i ett längre föredrag delegationernas betydelse och der IHlifskraft, hverpå denna institution gifvit bevis. Grefve Beust framlade den provisoriska budgeten och lofvade om några dagar framlägga den röda boken,. Denna innehåller finalles 47 aktstycken, hvaribland fiera al ovanligt intresse, Till dessa senare hörer en Idepesch, som i slutet af, förra månaden at I grefve Beust sändes till Österrikes represen. tant vid påfliga hofvet, grefve Trauttmansdorff, och som berör det förestående ekumeniska mötet i Rom. I denna mycket omffångsrika depesch utvecklas i en mycket energisk ton, att österrikiska regeringen på intet sätt skall tåla en inblandning från de andliges sida på den verldsliga lagstiltningens område. SPANIEN. På en interpellation af Ochoa har inrikesministern svarat, att general Pezuela, grefve af Cheste, mot hvilken i Cadiz blifvit anstäldt åtal inför krigsrätt, vändt sig till kejsar Napoleon med begäran, att han måtte blanda sig i de spanska angelägenheterna. Utom tillkännagifvandet, att upproret på Cuba numera blott är ett guerillakrig. har generalkaptenen Caballero de Rodas utfärdat en kungörelse, att alla fartyg, som lemna de upproriska hjelp, skola behandlas såsom sjöröfvarefartyg. PORTUGAL. En korrespondent till LIndependance berättar, att i Lissabon råder en viss uppståndelse. Underrättelse har nemligen dit ankommit, att invånarne på ön S:t Michel ej allenast vägrat erlägga de förhöjda skatterna, utan äfven utropat republiken. Trupper ha afsändts till ön. GREKLAND. s Vid öppnandet af det grekiska parlamentet började konung Georg sitt trontal med följande anmärkningar angående den grekiskturkiska konflikten: Mina herrar deputerade! Ni kännen de stridigheter, som förra året uppstodo mellan vår regering och g annstaten. Afbrytandet af våra diplomatiska förbindelser var en följd deraf och sedermera konferensen i Paris, sammansatt af de europeiska stormakternas representanter i nämnda stad, i afsigt att rådgöra om dessastridigheter. Sedan stormakterna gemensamt öfverenskommit: att antaga vissa allmänna principer med hänsyn till den internationella rätten och nedskrifvit dem i protokollet, erbjödo de den helleniska regeringen att inom en mycket l kort anståndstid förklara om den ville gå in : på dem, De sålunda proklamerade prineiperna stodo otvifvelaktigt i viss förbindelse ned den af ett broderfolk uppehållna hårdsackade striden. Min regering var af den sigt, att nationens sanna intresse bjöd oss utt icke motsätta oss ett enstämmigt beslut vf stormakterna, och den tillkännagaf deröre Greklands anslutande till protokollet. DONAU-FURSTENDOÖMENA. Mellan Turkiet och den rumäniska regeingen pågår för närvarande en liten tvist. 5 urst Carl hade af sultanen fått tillstånd att u ata slå mynt, dock med förbehåll att dej? kulle bära ett tecken af padischans suverä-FP itet. Men ministeren i Bukarest har icke N d n Si å å Å espekterat detta vilkor, utan låtit å mynten rägla furstens bild, hvilket föranledt en proest från Turkiets sida och yrkande på vilorets uppfyllande. ena e