Aftonbladet – 16 juli 1869, sida 2

de dervid huru hans enskilda tillhörigheter blefvo lågornas röf, Hans underordnade voro icke mindre trogna på sin post, oaktadt den fara, som hotade deras egna hem. Likaledes lofordar tullförvaltaren baron Uggla lifligt det nit, som utvecklades af tullbetjeningen vid bergandet af tullverkets tillhörighes ter, vid försöken ait bringa en del varor ut ur nederlagsmagasinerna, 0. s. v. Posten har för närvarande, jemte telegrafen, sin lokal i slottsflygeln; en provisorisk tullexpedition är upprättad i ett tält vid hamnen. Telegraftjenstemännen, likaledes förjagade från sin lokal och med möda bergande apparaterna, ha alltifrån brandens utbrott haft det mest ansträngande arbete. Af de på hufvuadstaden gående tre trådarne kunde till en början blott en sättas i verksamhet, och norr-ut var förbindelsen alldeles afbruten. Med Sten Sture ankom emellertid i tisdags morgse såväl förstärkning till stationspersonalen som en särskild tjensteman, för att återställa de afbråtna linierna, hvilka nu äro bragta i ordning. Bland allmänna inrättningar, som undgått förstörelsen, befinner sig äfven det vid norra tullen temligen isoleradt belägna gasverket. Som der icke för närvarande kan ifrågakomma någon verksamhet, så ha åtskilliga af de husvilla äfven här blifvit inqvarterade i retorthuset och andra lokaler. Rådhuset är bland ålla byggnader, som, träffats af branden, den som jemförelsevis minst är att betrakta såsom ruin; men den skada, branden vållat, har ökats genom den ymniga vattensprutning, som fortgick ännu på tisdagen för eldens fullkomliga dämpande 1 det stora huset. Anmärkningsvärdt är, att Gefle rådhus första gången afbrann för jemnt tre hundra år sedan, eller år 1569. Man saknar bestämda underrättelser rörande omfattningen af den eldsvåda som då hemsökte staden, men det antages, att äfven då den förnämligare delen blifvit lagd i aska. Ar 1605 härjades staden, som nyss börjat hemta sig från det förra slaget, ånyo af en eldsvåda, som ödelade en stor del af staden. Detta förnyades ännu jen gång under samma århundrade, 1697, då rådhuset för andra gången afbrann, samt ytterligare 1748. Vid denna senare eldsvåda albruono 22 gårdar vester om kyrkan. Den 20 Sept. 1776 hemsöktes Gefle åter af en förfärlig eldsvåda, som ödelade den bäst beygeda delen af staden och vid hvilket tillfälle 106 gårdar blefvo lågomnas rof, jemte 50 spanmålsbodar och magasiner, rådhuset, tobaks-och segelduksfabriken, arbetshuset m. m. Det var ur ruinerna efter denna sista brand som det nyreglerade och förskönade Gefle uppstod, som i dessa dagar blifvit till största delen tillintetgjordt. Man har nu iden norra stadsdelen så godt som fullkomligt fria händer för en py regleriog, och det är för ait få planen till en sådan uppgjord, som man ndt sig till öfversten frih. Nils Ericson, hviiken också redan på torsdagen skulle anträda resan till Gefle i och för detta uppdrag. Det är att förmoda att man denna sång vidtager sådana åtgärder, att man i möjligaste mån betryggar den blifvande staden mot en sådan fruktansvärd förödelse som den nu senast inträffade. Jag känner icke beskaffenheten af grunden å de norr om staden pelägna s. k. Kälhagarne, en öppen nästan vllkomligt plan slätt; men möta icke några vinder för bebyggandet af densamma, så gif res ett tillfälle till sådan utvidgning af stalen, att den bör kunna blifva en af våra rackraste och mest regelbundna. Man har mder samtal dessa dagar stadsboerna emelan äfven hört den åsigten uttalas, att staden vorde förflyttas till annan plats och isådant änseende bar talats om det s. k. Norrlanlet, d. v. s. stranden norr om inre Geflejärden, Dylika förslag synas dock knappast ia någon utsigt att vinna afseende, då staden r belägen just på en sådan punkt der en tad naturligen uppstår och hvilken erbjuder örmåner, som man torde få svårt att på anat håll fiona. Den omständigheten att södra tadsdelen blef skonad, torde väl i alla hänelser binda staden vid dess gamla läge. Räddningen af de ofantliga brädlager, som ylla Gefleåns båda stränder långt ut mot afsstranden, var, midt i olyckan, en stor cka icke blott med afseende på det ofantga egendomsvärde, som derigenom skonades ch de stora förvecklingar och förluster i beaktniogsaffärer, som derigenom undvekos, tan äfven med hänsyn till det tillfälle till utbruten arbetsförtjenst för den mängd artare, som äro anställda vid brädgårdarne. keppningen derifrån fortgår nu ostördt, och 3 trävarurörelsen är en bland stadens viggoaste näringsköllor, är det att hoppas att ss affärslif skall hastigt repa sig. Må det slutligen tillåtas mig fästa uppärksamheten på buru vid ett olycksfall, dant som det här timade, visa sig på ett orartadt och rätt i ögonen fällande sätt ilsignelserna af de nya utvägar för meddenden och förbindelser aflägsna orter emeln, som telegrafer, jernvägar och ångbåtar bjuda. Utan det tillfälle till erhållande af ka arbetskrafter, som Gefle—Dalabanan jöd, hade efter all sannolikhet staden i t helhet denna gång blifvit lågornas rof. It hvad man erfor om ställningen, då denna stärkning erhölls, ger anledning att näim med fullkomlig visshet antaga att så ulle ha ioträffat. Och utan telegrafen, som de bud om olyckan, utan jernvägen och gbåtarne som på några timmar förde undtning af lifsförnödenheter, läkemedel m. hvarpå fullkomlig brist höll på att inda, huru mycket fasansfullare skulle icke ckans följder ha varit och huru många nu sparade lidanden skulle icke de arma husa ha haft att utstå! Den benägenhet hasta till hjelp, som nu ger sig öfverallt ett så rörande sätt tillkänna, den skulle n dessa materiella bjelpmedel icke blott ge hafva saknat kännedom om den timaolyckan, utan äfven utvägar att i tid da den behöfliga bjelpen. Gefle-Posten för i onsdags läses: Lugnet aden har icke under natten varit stördt; ra ytterligare stölder ifrån undan elden vadt gods upptäcktes deremot, och hafva brottsliga blifvit i häkte inmanade. Så 08 t. ex. bland andra en industririddare.