Aftonbladet – 12 juli 1869, sida 3

skeppsskrifvarens hatt igen och ställde sig at se på insidan deraf, som om han stått i kyrkan och nyss kommit in. Sedan började har ånyo att ströfva omkring och sade åter Denna pulpet, tillhörande firman Dringworth Brothers, America square London City. Tom Pettifer, som länge synts vara oförklarligt upprörd, och som nu var mera rörd än någonsin förut, gensköt kaptenen under en af hans vandrivgar omkring rummet och tilltalade honom sålunda: Kapten Jorgan, jag har haft stort begär att väcka er uppmärksamhet, men det har inte lyckats mig. Jag vill ogerna afbrytaer, kapten Jorgan, men jag måste göra det. Jag vet något om den der pulpeten. Kaptenen stannade tvärt och såg på honom, med hans (Tom Pettifers) batt under armen. Ni vet, fortfor den senare, patt jag en oång försökte slå mig på handel med gamla inöbler, kapten Jorgan? Jag vet, sade kaptenen, att du har misslyckats i detta och i hälften af de flesta fanhga yrken, Tom.. Inte alldeles, kapten Jorgan; men handeln gick inte för mig, det är en sanning. Jag var i kompani med min bror, herr kapen. Då firman Driogworth Brothers flyttade sitt kontor från Americasquare, såldes en niel mängd gamla möbler der, och min bror och jag gjorde hvad man kallar en god affär, rerr kapten. Och jag vågar påstå, hr kapev, att det enda-jag någonsin fick afmin ror, eller af någon af mina slägtingar — ty nina slägtingar ha för det mesta hellre tasit emot skänker af mig än gifvit mig sålana — var en gammal pulpet, köpt vid den ler samma försäljningen, en pulpet, som var präckt tvärs öfver i Hvar är den pulpeten nu ? sade kaptenen,