Våldsamheterna i Skärstra. Tredje ransakningen vid Jerfsö häradsrätt. (Från Aftonbladets referent.) (Forts. fr. 153) Såsom vittnen hördes vidare: Provisor A. W. Bergman, hvilken 3:dje dagen af liqvidationsmötet var i begrepp att tillsammans med veterinärläkaren Brolin resa hem från Sins nedre gård, då han fick höra trumman gå oeh såg en stor folksamling som hurrade och skrek på torget. En soldat kom då springande och tillsade några personer gå inte upp, de komma att skjuta skarpthvarpå han fick till svar åh, det är väl inte få ligt. Vittnet tillsade likaledes tvenne pojkar, som vittnet antog vara från Arbrå spå hem med er, hvartill desse svarade det avgår er inte, vi ha kommit hit för att slåss,, och tillade, kom nu, skäll vi gå och få oss en kask, så bli vi morska att slåss. 2:dra mötesdagen hade vittnet varit hos hr Tengzelius då en karl kom emot posten och försökte hindra denne. Posten tillsade karlen att gå bort, men åtlyddes ej, hvarpå han sökte med bajonetten få honom uridan, men med lika liten framgång; posten knuffade då honom i väg. Tillfrågad af hr Winter, svarade vittnet, att Arbropojkarne. gingo till Silns nedre gård att få kask, samt, på fråga af justitie-kanslers-ombudet, att han ej Jå meddelade hr Winter detta ofvan omtalade hotande uttryck. Guldsmeden Nordin i Hudiksvall hade varit på mötet alla tre dagarne, men icke förmärkt hågot ovanligt de två första. Tredje dagen på aftonen, då han var sysselsatt att inpacka sina varor, hörde han larm slås, hvarefter ban, nästan färdig med inpackningen, gick igenom kopparslagaren Söderqvists bod, som hade två ingångar. Ungefär 50 personer funnos då på torget och gatan. Oljud och burrarop hade förut hörts, men folket var nu nästan tyst. Efter en stund syntes br Winter framför truppen ofvanomfgrinden, läsande ur en bok, hvaraf vittnet endast uppfattade åtskilliga straffbestämmelser; buruvida under det hr Winter läste något skrik förekom, mindes icke vittnet. Underlöjtnant Tengzelius kom då springande ge: nom folkhopen från vakten, förmodligen i afsigt att upphemta soldater, emedan han sedan återkom med nägra sådana. Vittnet gick derefter att hemta en kälke kos Siln, för att på den bortföra sina saker samt mötte under vägen en person, hvilken ban bad dervid bjelpa sig. En afdelning soldater m då från torget, under befäl af underlöjtnant Tengzelius, till hvilken vittnet, somjönskade komma undan med sitt lager af. guldoch silfverarbeten, sade: Löjtnant, tillåt mig rädda mina