Aftonbladet – 10 juli 1869, sida 2

nä grenar i hela landet, och densamma har an att tacka för, att finansministern denna og på allvar upptog saken och ledde den I det önskvärda målet. SPANIEN. Enligt Imparcial har ett försök af proressisternå att förena sig med republikanska artiet, för att på så sätt öfverflygla majoteten inom cortes, misslyckats. Castelar, igueras och Pimarzall afslogo att inträda i en nya minister, som skulle blifvit en följd f ofvannämnda partiförening, . Beyen af Tunis har sändt Serrano en titärkt. praktfull ridsadel och en skrifvelse, vari han lyckönskar honom till regentskaet öfver Spanien. RYSSLAND. Den estniska sångfesten till firande af femondt årsdagen af lifegenskapens upphäfvande örsiggick, enligt en depesch fran Dorpat af len 30 Juni, under det vackraste väder utan ör denna stad. 15.000 personer Voro i pits oreska grupper spridda i Domgrunderdalen. Pesttåget hade en sådan utsträckning; ätb less defilad varade i 10 minuter. Sextio olika fanor svajade i tåget. BSeniorn för presterskapet, pastor Schwarz från Polpe, gick midt böndernas led. Det rådde den fullkomligaste ordning, utan all polisens mellankomst, och massorna af ester qvarlemnade ett intryck af intelligens: Nevska ljusoch tvålfabriken i S:t Petersburg, den största i Ryssland, kanske i hela Europa, har den 1 Juli nedbrunnit i grund. Priset på stearinljus skall till följd häraf redan hafva stigit med 22 rubel pr räd: Från Warschau skrifves d. 1 d:s om nya russifieringar: Redan för flera månader sedan berättade vi om den förestående förvandlingen af ett antal städer i konungariket Poleu till byar. Ukasen derom har nu utkommits och framställer naturligtvis saken såsom ei gagnelig reform. De 452 städer, som hotas af reformen, skulle nog, om de kunde, betacka sig för en sådan välgerning, söm ups penbarligen icke har annat ändamål än att nedtrycka konungariket till liknet med köjsarriket, der städerna ligga flera mil från hvarandra; och de öfriga orterna icke ära atmat än usla byar med smutsiga, halmtäckta kojor. Många af de hotade städerna skola ötvifvelnktigt gerna jinderkasta sig störa pppolringar för att undga forvanalingen. Hes rar ledamöter af regleringskomiten, åt hvilkas godtfinnande det är öfverlemnadt, huruvida någon del af de 452 städerna må fortfarande bestå såsom sådana, hafva också välvist stält saken på den foten: EGYPTEN. Från London skrifves d. 3 d:s: Vicekonungen af Egypten har under sin resa som bekant icke låtit sig nöja med att inbjuda höga gäster till Suez-kanalens invigning, utan älven genom sin utrikesminister Nubar Pascha låtit inleda underhandlingar bland annat om det i utländska tidniugar på senaste tider mycket omordade afskaffandet eller omgestaltandet af konsulernas domsrätt i Egypten. Den juridiska facktidningen Law Journal förklarar, att underbandlingarne med franska regeringen redan ledt till det beslut, att konsulardomstolarne böra ersättas med internationella, hvilken plau utan tvifvel äfven skall vinna Englands, Österrikes och Italiens samtycke. . Densamma går hufvudsakligen ut på att upphäfva de så kallade kapitulationerna (d. v. s. öfverenskommelser mellan Porten och vederbörande utländska makter i afseende på konsulernas domsrätt öfver deras resp. undersåter) och att i deras ställe inrätta domstolar, bestående af två europeiska och en turkisk ledamot samt med oinskränkt domsrätt i både civila och kriminella mål mellan europer inbördes eller mellan sådana och infödingar, khvarjemte på I grundvalen af den Napoleonska Jagboken en derefter lämpad rättegångsordning skulle inI föras. Law Journal tror icke, att sultanen skall hindra vicekonungen att efterkomma vestmakternas önskan och nedsätta en internationel kommission till åstadkommande af en ny rättskipning för utlänningar. Men om det bekräftar sig, att Porten betecknat alla Ismail Paschas underhandlingar med främI mande makter såsom en kränkning af sin höghetsrätt, så torde sultanen vilja hafva ännu ett ord med i denna sak, helst äfven Porten sysselsätter sig med kapitulationsfrågan och nyligen offentliggjort ett memorial derom.