Aftonbladet – 28 juni 1869, sida 3

FEST UTRIKES. I t I oo FRANKRIKE. Atalen tnot tidningarne ökas oupphörlig n För närvarande stå 24 tidningar åtalade in n I för domstol. Äfven arresteringarne fortfar länovu. Några medlemmar af den demokrati , Iska komiten för Raspail, mot hvilka arre t steringsorder redan under gatuorolighetern: utfärdades, ha nä, sedan de återvändt til sina bostäder, blifvit tasttagne och öfverförd: till Mazas. Monitör universel, den fordna officiella tid ningen, har öppnat en subskriptionslista följ enkorna och barnen efter de under arbetareoroligheterna i S:t Etienne för militären fallna loffren. Tidningen förklarar dock uttryckligen, att politiken är helt och hållet främmande I för detta barmhertighetsverk. ENGLAND. Den öfverraskning, som resultatet af omTröstningen öfver den irländska kyrkobillen i öfverhuset väckte i landet, fioner uttryck i alla tidningar. Men oberäknadt det oväntade i denna utgång, är åtskilligt annat anmärkningsvärdt dervid. Att börja med har antalet närvarande lorder icke på lång tid varit så stort. Då sistl. år the suspensory bill, som utgjorde inledningen till det nu ifrågavarande förslaget, förkastades, togo endast 285 peers del i omröstningen, och för nämnda bill röstade blott 97, så att å andra sidan 188 röster voro mot densamma. Redan då talades det om ett ovanligt stort antal röstande, och talet 325 i den senaste omröstningen deltagande lorder var så mycket märkligare, som 176 röstade för andra läsningen, och således de liberale vunnit 82 röster sedan förl. år. Saken förklaras sålunda, att 82 röster vunnos för förslaget och 46 röster gingo ifrån motståndarne. Af dem, som i fjo! röstade med de konservativa, stodo i år 26 på regeringens sida, och 60, som då ej voro tillstädes, infanno sig nu för att kasta sina röster i vågskålen. Dessutom voro 47 medlemmar af majoriteten mot suspensory-billen nu frånvarande, och 27 andre hade infunnit sig i deras ställe. Erkebiskoparne af Canterbury och York samt biskopen af Oxford afhöllo sig från omröstningen, och den ende prelut, som röstade för billen, var biskopen af -S:t Davids. Erkebiskopen i Dublin och 14 andra biskopar befunno sig bland motståndarne. Vidare förtjenar omnämnas, att på de sista 25 åren de konservative blott två gånger lidit nederlag vid partiomröstningar i öfverhuset. Ena gången var år 1857, då lord Derbys misstroendevotum mot lerd Palmerston föll med 36 rösters majoritet; den nuvarande omröstningen med 33 rösters majoritet var det andra nederlaget. NORD-TYSKLAND. Förut är berättadt, att den slesvigska deputeraden Kryger tnder de senaste dagarne af tyska tullparlamentets samvaro väckte förslag om att suspendera parlamentets beslut hvad Nordslesvig vidkomme. Hr Kryger motiverade sitt förslag sålunda: Tullparlamentet har allaredan ofta sysselsatt sig med sin kompetens, och detta med rätta, ty då denna församling har att tacka en traktat för sin tillvaro, måste den nödvänligt se till, att upphofvet till dess existens icke förfalskas; den bör vid hvartenda af sina steg undersöka om gränserna för dess myndighet öfverensstämma med de bestående traktaterna, och så snart parlamentet stöter på en traktat, hvilken sätter gränser för less verksamhet, är man berättigad att framör allt vänta af det, att det erkänner denna ;raktatsenliga begränsning. Till tullföreninsens och tullföreningslagstiftningens område kunna sådana territorier höra, som definitivt illhöra en af dei traktaten af den 8 Juli 1867 kontrahberande parterna. Omfånget af vämnda traktat måste alltså mätas efter de raktater,, som gått före den. Då nu den nellan Österrike och Preussen afslutna raktat af den 23 Augusti uttryckligen upptäller det vilkor, att Slesvigs nordliga di trikter genom fri omröstning skola afgöra ned hvilken stat de vilja träda i förbindelse, å är det klart, att dessa distrikter icke unna betraktas eller behandlas såsom defiitiva preussiska landsdelar förrän den fria mröstningen blifvit satt i verket. Men är letta enligt traktaternas innehåll obestridigt, så följer häraf äfven, att ett territorium, om icke definitivt utgör en del af Preussen, ika litet kan utgöra en del af tullföreninen och att dennas lagstiftning icke bör utträcka sig öfver detsamma. Det är detta aktum jag velat gifva ett uttryck i mitt örslag. Hvarje politiker skall förstå värlera mina valmäns enträgna önskan, att comma ur en statsrättslig oklarhet, som i ög grad oroar och förlamar deras ekononiska förhållanden. Jag vill icke här unlersöka huruvida de kontraherande makterna Iller den makt, som har gifvit iden till Pragredens artikel V, äro kallade att lemna sitt istånd till afgörandet af denna alltför län väfvande fråga; här vill jag blott uttala etta: att jag väntar af tullparlamentet, att let genom en traktatsenlig handling vill bilraga till lösningen af den mnordslesvigska rågan. Som bekant föll detta Krygers örslag. na Fr ta mr fr MA öm mA Fm Ft rm brt Br bt fr NA ——— pt rn fö SPANIEN.