Aftonbladet – 26 juni 1869, sida 2

STOCKHOLM deu 26 Juni. 2 Ett folkmöte är, genom i tidningarne inörd annons, utlyst att hållas i morgon sönag vid Ålsten i närheten af hufvudstaden. nbjudningen är undertecknad komiten och en uppgifver att mötet skall öppnas af konitens ordförande, men den innehåller icke ågon upplysning hvarken om hvilka personer, om utgöra komiten, ej heller hvem som tillsatt ensamma eller hvem den omtalade ordföranlen är. Slutligen förmäles programmet afse n öfverläggning om folkets angelägenheter; nen ingen antydan lemnas om hvilka angeägenheter som åsyftas med det anförda, vidt mfattande uttrycket. Vi äro varma yvänner af den offentliga liskussionen, den må nu föras genom det ryckta eller det muntliga ordet, och vi anse lerföre ock att församlivgsrätten är, jemte ryckfriheten, en af ett fritt folks dyrbaraste örmåner. Vi ha således ingenting att invända deremot, att möten utlysas, här och unnorstädes i landet, för rådplägning om och 1ttalandet af åsigter uti allmänna angelägenheter. Denna utväg att gifva uttryck åt folkets allmänna mening kan blifva en mäktig häfstång för befrämjande af frihet och framåtskridande. Men detta blir dock fallet enlast om den rätt användes. I motsatt fall kan det inträffa, att man icke blott går miste om de frukter man äsyftat att vinna, atan att man kan skada framåtskridandets sak genom att förslöa och bringa i misskredit ett af de vapen, som skulle användas i dess tjenst. Vi ha ingen rätt att på förhand fälla någon dom öfver ett möte, hvars syfte vi icke känna och hvars blifvande hållning det naturligtvis är oss omöjligt att förutse; men den anmärkning erbjuder sig dock sjelfmant, att man icke funnit någon lycklig form för utlysande af det nu ifrågavarande. Vilkoret för att man skall kunna antaga att en inbjudning, som adresserar sig till hela allmänheten utan undantag, skall hörsammas af personer, som kunna hafva något upplysande att meddela rörande förekommande angelägenheter, är väl att man skall veta dels från hvem inbjudningen utgår, er — dels, och framför allt, hvarom fråga är. I likhet med Dagligt Allehanda, som i går kommenterat ifrågavarande inbjudning, anse vi det af vigt, att de sansade i landet,, de som intressera sig för allmänna angelägenheter icke draga sig tillbaka från de offentliga folkmötena, utan bemöda sig att leda dem till bästa möjliga resultat; men naturligtvis gifves en gräns för denna de politiskt intresserades förpligtelse att på sådant sätt ingripa, och ingen, hvars skyldighet det eljest kunde vara att vid ett dylikt tillfälle till städeskomma, kan förtänkas för det han uteblifver i ett fall, der har icke vet hvarken hvem som föranstaltat mötet eller hvad man ämnar göra till föremål för dess förhandlingar. Derför är det också hos Dagligt Allehanda näppeligen någonting annat än en manöver, för att gifva luft åt tidningens kända bitterhet mot offentliga valmöten, då nämnde tidning sammanställer nu ifrågavarande möte med den sammankomst, till hvilken hufvudstadens riksdagsmän i Andra kammaren inbjödo stadens valmän att rådpläga om ett förestående riksdagsmannaval. Man kan omöjligen bona fide jemföra en sådan af namngifna, allmänt kända personer utfärdad, till en särskild kategori af medborgare ställd inbjudning att inomhus sammankomma för att rådpläga om ett uppgifvet, specielt ändamål, med ett möte i fria luften, utlyst af okända personer och för okända ändamål. Då D. A. tillägger, att det nu ifrågavarande mötet ej kan vara annat än ett förberedande valmöte för samma hufvudstad, så kan denna supposition icke heller vara någonting annat än ett ytterligare försåtligt försök att bringa de af bladet så mycket fruktade offentliga valmötena i misskredit för nu snart stundande valförberedelser här och i landet. Skulle deremot D. A. verkligen ha sig bekant, att sammankomsten är ämnad att blifva ett valmöte, så har tidningen hycklat den okunnighet om sammankomstens beskaffenhet och ändamål, som den förut i hela sin artikel låtit påskina.