Aftonbladet – 22 juni 1869, sida 2

An age OMNIA UPPPITeEA, all IOrvandia )) flere millioner moenniskör, hvilka af sina fordna herrar blifvit systematiskt hållna i den djupaste okunnighet, från slafvar till frig arbetare. Icke utan en viss bäfvän frågade man -f5ig också litet hvarstädes hvilka följderna s skulle blifva. af en så plötslig och så radikal jomstörtning af grundvalarne för åe sociala förhållandena i stora och folkrika stater, och den farhågar har säkert för mången iskö varit fremmande, att man kunde körnma att bevittna ett krig på lif och död mellan de fordna slafvarme och deras fordna förtryckare, Lyckligtvis tyckas dock förhållandena i den nordamerikanska södern gestalta sig öfver förväntan gynnsamt, och om än en Omhvälfning Ii egendomsförhållandena icke kunnat undvikas och måste betraktas såsom en rättvis vedergällning för upprätthållandet af ett så natarvidrigt och omenskligt system som slafveriet, så synes emellertid anledning vara :;I för banden, att på det fria arbetets grundval skall i dessa af naturen gynnade trakter snart uppblomstra ett rikare välstånd än som nådgonsin kunde uppstå under det slafveriet riktade ett fåtal af godsegare, men depraverade både dem och den öfriga hvita befolkningen, J under det slafvarne voro beröfvade nästan hvarje skymt a menskliga rättigheter och avarje tillfälle till eget förvärf, Ett bref från Förenta Staterna, hvilket vi finna i en tysk tidning, lemnar i afseende på den vändning, som förhållandena börjat efter krigets slut taga i Sydstaterna, en skildring, som vi tro skall med nöje läsas och hvilken vi derföre här återgifva. Korrespondenten skrifver: Rekonstruktionen af den nordamerikanska unionens södra stater har efter det medborgerliga krigets slut, isynnerhet till följd af den afgångne presidenten Johnsons svåra missgrepp, blifvit icke blott ett fältrop för partierna, utan en verklig lifsfråga såväl för norden som södern, Men vid sidan a? denna politiska rekonstruktion försiggår en annan, väl ännu vigtigare, den nationalekonomiska och Isociala, hvilken förtjenar statsmannens ochi politikerns fulla uppmärksamhet. Hvilken ställning intager den friblifne negern till sin fordne herre? Hura artar sig småningom det ömsesidiga förhållandet mellan dem båda? Hvad berättigande ha de ofta yttrade farhågorna, att slafvarnes plötsliga emamicipadtion skall förvandla sydstaternas rmark tilll en öken, samhället till ett kaos? Dessa äro de frågor, hvilkas lösning i afseende på förhållandenas utveckling i de rekonstruerade sydstaterna ännu för kort tid jsedan var hufvudpunkten för de åmerikanska statsmännens alla förhoppningar och fardhågor. Men landets lyckliga omständigheter, folkets phofliga verksamhet och dess sunda förstånd ha från krigets slut tillsi dag redan mycket mera bidrägit till de upprörda ele-l i menternas pacificering i slafstaterna än alla lagar, som kongressen utfärdat såsom ett afföda för sin oförsonliga förbittring mot söern. De fordne slafegarne ha väl måst finna sig i sin hårda och för dem högst kännbara J förlust; de ha; om också stundom med illa Tqvard harm, utbytt sitt furstliga lefnadssätt mot ett mycket anspråkslöst, trängt tillbaka sina medfödda åsigter om negerns underlägsenhet och i det stora hela fogat sig efter, de nuvarande förhållandena, som icke mera kunna ändras. Men det är begripligt, att den nuvarande generationen af fordne slafegare ännu i många år skall med längtan . tänka tillbaka på sitt förra välstånd och sin landsherrliga besittning och förbanna sina förluster. — Endast -det på nytt inträdande välståndet, hvars uppnående dock är förbundet med ovanlig verksamhet och personliga oppoffringar, skall efter hand försona de fordne store herrarne med de nu för dem odrägliga förhållandena och småningom till och med omstämma dem till dessas försvarare. Negrerne ha deremot förhållit sig oväntadt lugnt under de för dem så nsamma förhållandena, oaktadt deras så mycket försumnrade bildning. Ingenstädes Ha obehag af någon betydenhet inträffat. Plantagerna odlas såsom förut, blott med den skilnaden att plantagens egare betalar en arbetsför neger 12 dollars i. månaden och förser Honom med lifsmedel, som kosta 12 till 15 dollars i månaden, så att en negers arbete kommer honom på ungefär 25 dollars i månaden, hvaremot han är befriad från all vård om denne såväl som om hans minderåriga barn. Den beräknande yankeen ser derföre i slafvarnes befrielse blott en. fördel, nemligen.en penningfördel; men för den ridderlige fordne slafegaren, som är mån icke allenast om penningar, utan äfven om makt, anseende ochrättighet att befalla, går under de nya förhållandena med det fria arbetet denna sista tillfredsställelse, på hvilken han sätter stort värde, alldeles förlorad, och han måste helt enkelt inskränka sig till money-making, och om han vill, kan han fullkomligt lyckas deri. s En neger, som var god arbetare på far et; M kostade fordom ungefär 1000 do. Del! ränta, som slafegaren måste oct. ala. uppgick l sällan till mindre, än Lo procent. En fältarbetares uppeh.ue kostade ungefär 150 dolg lars om Ålot På tio år voro arbetarens kraf-1S ter ctömda, Kostnaderna för en fältarbetare uppgingo således till ungefär 400 dollars I g n j — ND) FR Rn rt fox guld om året, men nu star en sådan att förfoga öfver för 325 dollars i banknoter utan kapitalkostnad, utan lifförsäkring, utan omsorg :om barnen och de .gamle, oberäknadt h andra olägenheter, som för slafegaren voro e förbundna med detta system. De nämnda ; 400 dollars måste dessutom erläggas i guld i förskott, hvilket vid nuvarande agio af 35 till 37 procent skulle represenfera ett belopp af omkring 550 dollars. Bomullen inbragte!! före kriget t. ex. Middling 12 cents guld per I skålpund eller i navarande bankvaluta 1629100 ? cents; detta slags bomull noteras nu med bankvaluta 30 cents per . Dessa sifferresultater tillfredsställa, såsom man lätt kan förstå, icke den hersklystne, fordom suveräne plantageegaren, och han fogar sig derför alltid ännu ogerna i de nya lf förhållandena, som beröfvat honom hans makt, ld hans politiska inflytande och hans glans och S endast erbjuda penningar i ersättning. Den fordne slafven, nu fri man,, öfverskattar deremot icke sitt vunna ob de, utan fulla, män anonsåhkaltae sn os