Aftonbladet – 21 juni 1869, sida 3

Om diskussionen rörande folkhögskolorna den 17 på förmiddagen i denstora: universitetssaien meddelar Aftenbladet i korthet följande: Ett stort antal åhörare hade infunnit sig. På galleriet såg man många damer. Skalden? Chr. Richardt, som är föreståndare för en: af de danska folkhögskolornä, öppnade sammankomsten med ett längre, fängslande föredrag, hvari han redogjorde för-sakens historia och ställning för närvarande i Danmark. Det finns 42 folkhögskolor i nämnda land, och flera hålla på att inrättas i Nordslesvig, bland annat i Sundeved. Föredraget mottogs med starkt och långvarigt bifall. Lundensarne hade låtit utdela: Redogörelse för folkhögskolans i Bara härad verksamhet under vinterhalfåret 1868—69 af Leonard Holmström, akad. docent, skolans föreståndare, och docenten Esaias Tegner från Lund framställde sakens utveckling och ståndpunkt i Sverge. Derefter talade kandidaten A. Arvesen, som utförligt framhöll hufvudpunkterna i folkhögskolornas uppgift, huru de borde verka väckande genom undervisning, isynnerhet historisk, hvarigenom han ansåg det gifvet, att deras verksamhet skulle tjena till att förskaffa den skandinaviska tanken insteg hos folket. Sedan Björnstjerne Björnson afstått från ördet, yttrade sig FEilert Sundt om sin egen ställning till studiet af det norska folklifvet och trodde, att det skulle vara intressant, om man kunde få en sammanhängande skildring af folklifvet inordens särskilda länder. Lektor Rundbäck från Wexiö upplyste, att i Sverge hade man ännu icke tagit folkskolornas uppgift såsom väckande, utan uteslutande såsom upplysande. Efter några korta anmärkningar af Rimestad, Herman Anker och Richardt afslöts diskussionen kl. 34 1. Efter en halftimmas hvila höll dr Rosenberg sitt utlofyade föredrag om politiska skandinavismen, i hvilket han lemnade en