Aftonbladet – 19 juni 1869, sida 2

J. Asp, kontorsskrifvaren OC. 0. Lindberg, e. o.jur kontorsskrifvarne K. O Elmqvist C. J. Kohrtz,m A. Ringqvist, C. L. Brovall, P. 0. Booberg, J.ur Victorin, J. Nordqvist, M. A. Lövgren, C. Bagg-he ström, J. R. Winroth och O. T. Bergman samt ve postskrifvaren C. V. Hammarqvist. De — Fatent. Kommerskollegium har tillagtV kopparslagaren och metallfabriksidkaren C. Atterling patent under 8 års tid å en af honom upp-lÅst funnen apparat för brännerier och destillationerb mm mMm — Af Edumn har 25:de häftet utkommit, inne-k hållande forts. af Ladislas Bolskis äfventyr, ro-1la man af Victor Cherbuliez. ; — Ny EHilustrerad Tidning för dagen innehåller: Nordiska konstnärsmötet i Göteborg, 1 (med porträtt af F. W. Scholander); Hamra kyrka d på Gotland (med plansch: Historierad interiör af 2 A. T. G.); Slottet Gräfsnäs och dess sagor (medm plansch); Från Djurgårdsslätten, af K. A. Ekvall!( (plansch, med poem); Teater; Krönika; Uppöf-s! vade och förvärfvade sinnen, 8 bilder af Calmus!: m Mm. g — Af Europeiska följetongen har 25:e n häftet utkommit, innehållande början till Baroe! nerna Delvis, fria teckningar ur fantasi och verka: lighet af Mattis. FP — Af Hrigsvetenskapsakrdemiens Handlingar och Tidskrift bår 5:te häftet utkommit, innehållande: . Hvilka förändringar i fältbefästningars konstruktion blifva nödiga iföljd af de nyare skjutvapnens användande? af A. Berglund (forts. och slut); Om fältsignalering (forts. och slut); Taktiska former; Riksdagsförhandlingar 1869 rörande försvarsverket; Underrättelser från bv främmande länder (Nordtyska förbundet); Officiella ) underrättelser; samt chefens för landtförsvarsdea partementets betänkande om landtförsvarets orgae nisation. — Af tidskriften Läsntag för folketr har 4:de häftet af innevarande årgång utkommit, l1 innehållande: John Ericson, lefnadsteckning; Ren-In lafven, en hjelp för landtmannen i foderbristen;il: Om svamparna; Jernvägarnes historia, med sär-lo skildt afseende på Sverge, Norge och Danmark, v forts.; Huru TOflingarna skola blifva män, före-k drag, hållet i folkhögskolan på Hindholm af Chr.s Nielsen m.m: si — Åf Svensk Förfatinings-samling har i dag n:r 24 och 25 utkommit, innehållande: K.14 M:ts förnyade reglemente för städernas bolag till b brandförsäkring af lösegendom; Sundhetskollegii! kungörelse ang. sjunde upplagan af Pharmacopoea Sueciea; Sammandrag af 1868 års markegångs-ån taxor med kammarkollegii deri-gjorda rättelser och ändfingar; Skogsstyrelsens cirkulär till samt-1. liga tjensteminl vid skogsstaten och skogslärover1 ken; ang. sättet för tillämpningen af åtskilliga utaf ). de år 1867 meddelade föreskrifter rörande indelning af allmänna skogar. a: h — Ett folkmite hölls den 14 Juni, berät-fi tar Lidköpings Tidning, å Kollängens gästgifvareård. Å den rymliga gården utanför tingshuseta varen estrad uppförd för ordföranden och sekre-lv teraren, och kring denna samladegig mötesdelta-o garne under bar himmel. Bland dessa märkte man l g ortens riksdagsmän, hrr grefve H: Hamilton, Wilh.i Nilsson och Å. Rydberg, KL half 2 e. m. öppnades mötet af f. riksdagsmannen J, W. Lundqvist i Skjelfvum såsom ordförande i den bestyrelse, som anordnat mötet: g Derefter företogs val af ordförande och sekred terare, och valdes tilli.den förra befattningen hr Tandavist och till den senare-skoläraren Göransson i Medelplana. 1. Religionsfrihetsfrågam. Mötet uttalade enhälligt (endast ett nej hördes) sin åsigt vara, att F fri religionsöfning bör införas, att den nya disC senterlagen. visserligen utgör ett steg framåt men !: att man bör gå vidare i frisinnad riktning. 2. Prestvalsfrågan. Tjaa resolution äntogs: att församlingarne skola ega oinskränkt rätt att sjelfva välja sin själasörjare med. lika rösträtt för-alla, som betala afgifter till REY 3. Prests ordförandeskap i skoloch kyrko: råd. Mötet förklarade sin äsigt vara, att pastor hvarken bör vara sjelfskrifven ordförande ikyrko, rådet eller skolrådet. å 4, Den kommunala rösträtten. Mötet antog som sin resolution, att lika rösträtt bör ega rum vid val till alla kommunala befattningar. I frågalt om rösträtt vid beskattningsfrågor ville inötet ej)Å fatta något beslut. i; Dp 5. Om census och arvode för riksdagsmän ilS Första kammaren. I sammanhang härmed kom tt äfven på tal frågan om census för Andra kammar lt ren. ötet fattade-den resolution, att valcensus2 för ledamöterna i Första kammaren nedsättes tilll r 40,000 rdrs egendomsvärde, eller 2000 rårs ind komst. I fråga om arvode för samma kammares k ledamöter voro åsigterna så delade, att något be-In slut ej kunde fattas. Hvad Andra kammaren angick, uttalade mötet sin åsigt vara, ätt all census för ledamöterna i Andra kammaren åfskaffas. 6. Om indragning af embetsverk. I fråga om Z indragningar ville mötet ej särskildt nämna några embeten, men uttryckte den allmänna mening att åtskilliga tjenstebefattningar och embetsverk böra och kunna indragas. Å : 7T. Grundskatternia. Något bestämdt formuleradt förslag ansåg sig mötet ej kunna bestämma, men uttalade den önskan, att grundskatterna böra a på billiga vilkor till staten inlösas. d Förhandlingarne hade oafbrutet försiggått i 41, timmar, och då pu en liten regnskur infönn sig, 4 ansågs det lämpligt att taga sig en stunds rast och draga sig inom hus, tills regnet gått förbi. ! Efter något öfver en timme samlades man åter kl. t 3,7 för att diskutera de frågor, som äm stodoto qvar på programmet. Ö 8. Vägunderköälet och skjutsskyldigheten. Mötet1. uttryckte den önskan, att skjutsen och vägunder-hållningen böra skiljas från jordbruket och den förra öfvertagas af staten. b 9. Bankväsendet. Mötet antog såsom sin re-ld solution: bankväsendet bör ordnas på detsätt, att t det mera, än nu är fallet, blir till fördel för jordbrukaren och näringsidkaren. 10. Voteringssättet vid riksdagarne. Mötet förklarade sig hylla den åsigt, att öppen votering bör vid riksdagarne införas. 11. Den ekonomiska lagstiftningen. Mötet uttryckte sin åsigt vara den, att köhungens envälde i den ekonomiska lagstiftningen måste upphöra. 12. Försvarsväsendet. Mötet fattade den reso-). lutionen, att försvarsväsendet bör grundas på allmän fölkbeväpning, 12. Den treåriga riksdagsperioden. Frågan, huruvida de vid denna fattade beslut motsvarat folkets önskningar, blef af de närvarande efter en stunds diskussion så afgjord, att mötet, ehuru det icke kunde uttala någon fullt tillfredsställelsemed. Riksdagens-åtgöranden, dock beslöt att uttäla sin tacksamhet till de män, som verkat för landets bästa i frisinnad riktning. Dermed voro samtliga de i programmet upptagna frågorna genomgångna. . Förslag väcktes nu om anställandet af ett nytt folkmöte inom domsagan, och man beslöt att ett nytt sådant skulle anordnas fram på sommaren i Örslösa. Den nuv. bestyrelsen erhöll i uppdrag att beståmma dagen samt att utfärda inbjudniog dertill. Diskussionsfrågor skulle få insändas till bestyrelsen af hvem, som , önskade det. Sedan detta blifvit beslutet, afslutade ordföranden mötet med några ord, hvari han, 2 tackade den talrikt församlade menigbeten samtn 8 2 slöt sitt tal med en uppmaning till mötesmedlem-s marne att vid sådana tillfällen som detta erinra He AA 4änlarag TÅ tetigtini) nord: anta het I I I