Aftonbladet – 15 juni 1869, sida 3

-Iättadt efter E längre rådplågning, Två 1 hufvodskäl tyckas ha bestärit regeringen att vidtaga denna åtgärd. Kammareti Kar först efter fullmakternas granskning lagligen exiIStera och rådpläga. Om regeringen af en eller annat ånledping nödvändigt måste ha dess understöd, kunde der icke gifva det förr, än denna formalitet, hvilken varar unefär en månad, blifvit undangjord. Vidare sköla de fleste deputerade icke förbli i den ovisshet, hväri de befinna sig, till dess fullmakterna äro granskade; och ha derför befärt öppnandet af en preliminärsession, som an gifva kammaren tillfälle att oförtöfvadt I konstituera sig. Man antager, att kammaren, i fell icke utomordentliga händelser inträffa, endast skall sysselsätta sig med granskning af fullmakterna.s Utom de två redaktörerna af tidningen I Rappel, Victor Hugos söner, ha enligt en Tuppgift i La Liberte äfven redaktörerna af den likasinnade tidningen Reveil, Quentin och Cournet, blifvit arresterade, såsom det heter, till följd af sammansvärjning mot statens säkerhet. Anledningen till beslaget å Happel och redaktörernas arrestering var en artikel i tidningen, hvari alla Paris nyvalda 9 representanter enträget uppmanas att göra sin skyldighet, d. v. s. att protestera mot de olagliga åtgärder, som polisen tillåter sig mot den fredliga befolkningen. I denna uppmaning yttras! Det är klart, att hvarje angrepp mot medborgatne är ett lagstridigt våld, och att deras arrestefitg är ogiltig. Hafven I då gått till polisprefekten, till Seineprefekten, till: inrikesoch justitieministern för att ställa dem till ansvar för deras olagliga förfarande? Hafven I förklarat för dem, att om de icke alldeles tillfyllestgörande kunna bevisa, att polisens excesser ha utgått från underordnade tjenstemän, som ha handlat utan ordres, så skolen I hädanefter vägra dem alla anslag i kammaren, och att I hellre skolen lemna den lagstiftande kåren än genom er närvaro sanktionera ett barbariskt tillstånd, i hvilket lagarne äro kraftlösa och makten tygellös? Hafven I sagt dem, att I skolen lagligen åtala dem?Hafva de bland er, som äro advokater, tillbjudit sina talanger och sitt nit för att understödja och försvara edra förföljda medborgare? Om vi också mot andra äro oförsonliga, skola vi icke vara det mot er.: Försvaren lagarne, och vi skola medgifva, att vi misstogo oss, då vi byste misstroende till er. Visen er såsom store medborgare, och vi skola, så vidt på oss ankommer, öfverlemoa herraväldet öfver den allmänna meningen i edra händer. I flere tidningar ha rykten varit ötspridda om ett uppviglande tal, som den i 6:te kretsen i Paris valde radikale Jules Ferry aftonen efter valet skall ha hållit i Jardin Bixio inför flere hundra personer. Jules Ferry offentliggör nu sjelf talets ionehåll. Då folkhopen fortför att ropa: Lefve Jules Ferryt, reste sig denne och yttrade: Man bör icke ropa lefve för någon! I hafven anförtrott mig er fana, och jag svär här inför det suveräna folket, att den aldrig skall sjunka i! min hand. Den sjette valkretsen har nyss visat, att den hvarken tillhör kyrkan eller kejsardömet, utan den fria och republikanska demokratien! Ett enda rop är tillåtet, ett rop, som anstår män, hvilka ha blifvit sina egna -herrar: Lefve nationen! Då, såsom bekant är, fyra af den franska hufvudstadens representanter, Gambetta, Bancel, Picard och Jules Simon, blifvit valda både i Paris och i departementena, väntar man, att de skola föredraga att representera departementena för att. lemna plats för nya kandidater af den radikala oppositionen i Paris. Rykten äro i omlopp, att Rochefort nu ämnar uppträda i första kretsen, och att man arbetar :påv att tillförsäkra honom alla Gambettas röster. Bland de öfriga radikala kandidater, som åter vilja försöka sin lycka i Paris, nämnes äfven grefve d Alton Shee. SPANIEN. Den nya statsförfattningens proklamerande tyckes ej ha försiggått med sådant lugn i andsorten som de första underrättelserna ville gifva vid handen. I Granada tog kommunalstyrelsen, hvilken är utpräglädtrepublikanskt sinnad, på så sätt del i festligheten, att den ät öfverdraga rådhusets balkong med svart kläde. I samma stad hördes äfven rop af: plefve republiken! och några persöner såsades af militären. I Huesca vägrade del frivilliga bataljonerna att deltaga i festligreterna. (De hafva sedermera på inrikesministerns befallning blifvit upplösta.) I Valadolid och Orense intogo de frivilliga en Iiknande. hållning. På flera orter afböjde komnunalstyrelserna för sin del festligheter vid proklamerandet. Cortes har tagit i öfvervägande en plan! till byggandet af en jernväg mellan Alicante och Murcia. Hertigen af Montpensier har tillsändt spang Ö 8 Mn mm —-— I ——rVA un nm fm om Led fn DR JA Jr RR RA PR DA .m. ska regeringen en skrifvelse, hvari han för4 klarar sig erkänna den nya statsförfattnin-1 sen och lofvar att respektera densamma såsom spansk medborgare och generalkapten i t Spaniens arme. I De senaste underrättelserna från Cuba be-Y cräfta, att upproret långt ifrån är qväfdt. l Vid Guberia har en strid egt rum, efter det js 300 amerikanska fribrytare derstädes Jand-i stigit. Spanjorerna eröfrade 2 kanoner och! ö örlorade 22 man; insurgenternas ,mansspilan påstås varit vida större. Åfven vid8 Trinidad och Cienfuegos hafva skett sam-? mnandrabbningar med betydliga förluster å ömse sidor. — Republiken Chili har erkännt insurgenterna på Cuba såsom krigföI rande makt. ! SCHWEIZ. I Kommunen Epiqueres 1 kantonen Bernt har den 5 dennes på ett allmänt möte en-å hälligt beslutit upptaga den italenske agi-J2? tatorn Mazzini till hedersborgare. Som bekant har Mazzini, hvilken under flera år vistats i Selweiz, på senare tiden varit utsatt: för åtskilliga obehag från styrelsens sida, hvadan ofvannämnda beslut kan anses såsom en slags opinionsyttring Man tror, att flera a fela