del i Riksdagens förhandlingar om dess skatteförslag. Till och med Vossische Zeit som representerar medelklassens intressen oc eljest haft rykte för att vara konservativ har i denna fråga öfvergått till den radikal sidan. Kreuzzeitung beklagar, att man ick kan komma öfverens om betäckandet af stats kassans deficit, men vill dock hellre, att re eringen skall bära de olägenheter, som är örenade med den störda jemnvigten mella inkomster och utgifter gentemot det liberal artiet. De nationalliberala ha från först örjan i denna sak antagit en bestämd ställ ning. De hysa misstroende till finansmini stern von der Heydts beräkningar, de antag den plötsligt uppkomna statsbristen vara fram konstlad genom siffersammanställningar oci de yttra misstankar om, att tillökningen inkomster är beräknad på en ytterligare till växt i de militära utgifterna. Hvad regerin gen skall göra, sedan de första skatteförsla gen blifvit förkastade och då man icke kar tvifla om, att de öfriga skola röna samm: öde, derom råder i den nordtyska presse stor oklarhet. De förut utspridda rykten: om finansministerns entledigande hafva åte tystnat. Vossische Zeitung berättar, at Rothschild nyligen i ett samtal med en blanc de andra riksdagsmännen, som frågade honon om hans tanke rörande det bebådade ombytet af finansminister, svarat: Att von der Heydt afgår har för Bismarck icke större betydelse än om jag afskedar min förste kassör. Preussen har på länge icke haft någon verklig finansminister. Man uppbär penningarne, och om inkomsterna icke räcka till, utskrifver man nya skatter; deri har hela den så mycket rosade preussiska finanspolitiken bestått,. Enligt Hamburger Corresp. skall regeringen äfven hafva afstått från inkallandet af den preussiska landtdagen till den 15 dennes. Riksdagen och tullparlamentet skola hålla sina möten samtidigt och begge församlingarne tros kunna afslutas den 20 dennes. Medan Riksdagen alltså i skattefrågan har visat sig mycket litet medgörlig, har den vid näringslagens slutliga behandling antagit en del förändringar för att göra lagen antaglig för förbundsrådet. Man tror nu äfven att den blir utfärdad. Under förhandlingarne voro de konservative och socialt-demokratiske eniga i en enda punkt, nemligen om antasandet af ett förbud mot söndagsarbete i fabrikerna och införandet af fabriksinspektörer iksom i England. De förre kämpade för arbetarnes bästa, de senare af ovilja mot oourgeoisien;. men det tyckes icke som det (Predes att få dessa önskningar antagna. f andra lagar, som riksdagen antagit, är en ag om ömsesidig hjelp mellan domstolarne nbördes (vid verkställandet af exekutioner, conkursers. behandling o.s. v.) och hela före oundet är sålunda betraktadt såsom ett rätteområde. Förslaget om upphäfvandet af den f förbundskansleren utfärdade förordningen om officerares skattefrihet i kommunerna, i ikhetmed hvad som länge egt rum i Preusen, har icke godkänts; Riksdagen inskränkte ig till att vilja hafva förhållandet ordnadt senom en lag för hela förbundet och förklaade dervid indirekt förordningen vara en rättvisa. Diskussionen om förslaget blef närkvärdigt derigenom, att Hessen-Darmtadts representant i förbundsrådet, Hoffman, nycket starkt: uttalade sig mot krigsminitern Roons påstående om förändringens lagighet, och att han samtidigt talade om det nissnöje, som i allmänhet rådde uti Darmtadt mot de öfverdrifna och ständigt stiande anspråken på anslag till armen. Detta al har framkallat en skenbart officiös artiel i Spehersche Zeitung, som uttalar hoteler mot småstaternas bestånd och isynnerhet not den hessiska regeringen. Vid de den 4 dennes försiggångna landtlagsvalen i Sachsen hafva de nationaliberala vunnit seger i Leipzig, Chemnitz och wickau. Bland de valda befinner sig reaktören af Deutsche allgemeine Zeitung rof. Biedermann. Den 3:dje December 1867 företogs en allnän folkräkning i Preussen, och enligt de nu dagarne offenliggjorda listorna deröfver, ade hela riket, utom Lauenburg med dess 0,000 menniskor, 23,971,337 inbyggare, mot 3,541,000 tre år förut. Folkmängden har åledes ökats med 2 procent. Antalet af de tora städernas invånare uppgitves sålunda: 3erlin 702,437 (mot 633,000), Breslau 171,926 mot 157,000), Köln 125,172 (mot 117,000), önigsberg 106,296 (mot 95000), Danzig 9,311 (mot 78,000), Magdeburg 78,552 rankfurt 78,277, Hannover 73,979, Stettin 3,714, Aachen 68,178, Altona 67,350, Elbereld 65,321, Disseldorfi 63,389, Posen 53,392 ch Kassel 41,587. I städer och köpingar ppgick invånareantalet till 7,430,215, på undet till 16,541,122.