Jtulls fa söka efter sitt motstycke här hos oss, säger H. D; 0) Till rektor vid universitetet för i höst ingående triennium har prof. L. L. Lindelöf blifvit utnämnd, hvarjemte nuvarande prorektorn, prof. Å. Moberg, titsetts att fortfarande bestrida prorektorsembetet. UTRIKES. FRANKRIKE. Första och andra kompanierna af nationalgardets 52:a bataljon i Paris ha till öfTTR PE OP OM tr Igeneral Mellinet inlemnat en protest, derföre Jatt man icke anförtrott nämnda kompanier, utan municipalgardet bevakningen af vallurnorna. Kompanierna förklarade derjemte, att de formligen vägrade den vakt, till hvilken de vöro beordrade dön I dönhös, sänt undandraga sig all tjenstgöring, tilldess de erhållit upprättelse. Detta hot satte de också i verket. Tidningen Gaulois berättar nemligen den 1 dennes: I går förefö!lo mellan general Mellinet och 52:a bataljonens officerare underhandlingar, hvilkas resultat är oss obekant. Men i det ögonblick, då vi skrifva detta, är nationalgardets generalstabsbyggnad vid Vendömetorget utan all vakt. Vi erfara från Bercy, att i morgse verböfälhafvaren för hationalgardet i Paris) blott de på vakt kommenderade officerarne infunno sig på samlingsplatsen, men efter en och en half timmes fruktlös väntan återvände hem. Till Kölnische Zeitung skrifves om samma sak: Första och andra kompanierna af nationalgardets i Paris 52:a bataljon (Bercy-Paris) ha hållit ord och icke infunnit sig i dag. Officerarne väntade ötver en timme på torget utanför Bercys mairslokal, men endast 6 man kommo, med hvilka de aftågade till Vendömetorget, der de hade tjenstgöring. Några folkskockningar eller andra oordningar föreföllo ej. ENGLAND. Gladstones bill om statskyrkan i Irland genomgick den 1 dennes första läsningen i öfverhuset. Lorderne mottog billen med betydelsefull tystnad, och lika stillsamt försiggick läsningen. Den andra läsningen, d.v.s. den egentliga diskussionen öfver densamma, i underhuset af samma bill den 31 Maj var anmärkningsvärd bland annat derföre, att aldrig något underhusplenum varit så talrikt besökt af medlemmarne som detta. Det fattades endast 12 representanter, 9 på den liberala sidan, af hvilka 5 äro sjuka, samt 3 på den konservativa; lediga äro för närvarande 11 platser. Således voro 635 medlemmar tillstädes, af hvilka dock 11 på hvardera sidan qvittade röster med hvarandra och aflägsnade sig. ÖSTERRIKE. Den seger, de franska socialisterna vunnit vid valen i Paris, tyckes ha återväckt till lif de socialistiska rörelserna i Tyskland. I Wien har den dervarande social-demokratiska föreningen söndagen i förra veckan hållit ett allmänt möte under fri himmel, hvilket bevistades af öfver 10,000 personer, största delen tillhörande den kroppsarbetande klassen. Midt på mötesplatsen var upprest en talarestol, öfver hvilken en röd fana svajade. Till ordförande valdes en fabriksuppsyniogsman Hartung. Den förnämste talaren var den socialistiske författaren Miblwasser från Bränn. Man började, strax att debattera nödvändigheten af att i Österrike införa den allmänna rösträtten i samma omfång som i Frankrike. Ordföranden förklarade: Den oinskränkta rätten att bilda arbetareföreningar är den minsta delen af social-demokratiens fordringar. Vi måste med all energi begära allmän valrätt, pressfrihet och absolut församlingsfrihet. Utfallet af de senaste valen i Frankrike är ett bevis på, att den allmänna rösträtten är det bästa medel till utbredandet af de socialistiska ideerna. Detta förklarande helsades med stormande bifall. Under diskussionen om den allmänna rösträtten betecknade Miihlwasser presterna såsom upplysningens svurna fiender och miliutsattes till den 14 dennes. Tredje läsningen : tärerna såsom personer, hvilka blifvit inöfvade att slagta sina medmenniskor. Detta yttrande hade till följd en varning från den närvarande poliskommissarien. Då talaren sedermera uppmanade församlingen att visa social-demokraterna i Paris sin beundran och tacksamhet genom att afsända till dem ett lyckönskningstelegram i anledning af valsegrarne, hotade poliskommissarien att upplösa mötet. Man öfverenskom då, att en af församlingens styrelse skulle å de öfrigas vägnar sända ett telegram till en af det socialistiska partiets koryfter i Paris. Derefter fortsattes förhandlingarne om de rättigheter, som folket med all möjlig energi och kraft borde söka att komma i besittning af. Till slut pekade Mänhlwasser på den röda fanan och ropade: Denna symbol hafva vi svurit trohet!, Mötet, hvilket i öfrigt försiggick med ordning, varade i två timmars tid. SPANIEN. Vid cortes sammanträde den 1 dennes blef författniogsförslaget i dess helhet antaget med 214 röster mot 55. Under sammanträdet träffades en af de deputerade, Enrico ODonnel, bror till den bekante marskalken, af ett apoplektiskt slaganfall, och ett par timmar på grund af carlisternas och isabellisternas sammansvärjningar. De förra trodde Prim ej vore farliga, men de senare hade, sade han, dugliga och oförfärade ledare. Dock, tillade han, sakna isabellisterna moraliskt understöd i det inre af Spanien. Garridos met 56. RYSSLAND. Kejsar Alexander ämnar sända ett särskildt sändebud till Washington för att lyckönska presidenten Grant med anledning af hans val och på samma gång utveckla det g2edan han hemförts afled han. Garrido väckte förslag om en reduktion af armen, men Prim förklarade, att en sådan ej ännu var möjlig förslag förkastades derefter med 173 röster vigtiga uti, att ett vänskapligt förhållande fortfarande eger rum mellan Ryssland och Förenta Staterna.