— Olyckshäindelse. Från Wenersborg skrifves: I torsdags afton vid åttatiden uppgick dagens gruståg härifrån för att efter vanligheten ligga öfver vid Munkesten. Det bestod af 7 styeken grusvagnar, förutom lokomotivet. På Tide vagnen befann sig prusarbetaren Herman Carlsson, hemma i kyrkobyn af Södra Ryr. Tåget hade nyss kommit i fart, då Carlsson, kännande sig frusen och ruskig af den kalla väderleken, begaf sig från den yttersta vagnen öfver alla de öfriga till lokomotivet för att värma sig. Han nedsatte sig dervid på buffertplankan med ryggen vänd åt lokomotivet. Knappt hade han placerat sig här förrän han gjorde en rörelse, troligen för att maka på sig, då händerna, som höllo sig fast vid den af regnet blötta plankan, slunto undan och Carlsson nedföll mellan lokomotivet och dem närmaste grusvagnen. De två arbetare, som befunno sig på denna, gåfvo genast genom rop signal till stoppning. Vagnarne stannades i hast, men Carlssons kropp. som upplyftades, befanns liflös, emedan vagnshjulet krossat hans hufvud. Den unge mannen, som så oförmodat Jjöt döden, var känd för nykterhet och sparsamhet; han bade länge tjenstgjort vid jernvägen och dervid alltid utmärkt sig för ett stilla lefverne. Carlsson var 25 år gammal.