Aftonbladet – 5 juni 1869, sida 3

mellan England och Amerika, skola mina bemödanden städse gå ut på, att emellan de båda länderna bibehålles en vänskaplig förbindelse, stödjande sig på förnuftets, rättvisans och ärans grundsatser. SYD-TYSKLAND. Magistraten i Mänchen har fattat ett ganska vigtigt beslut, nemligen att den af dess medlemmar, hvilken, under namn af skolråd, har uppigten öfver kommunens skolväsende, hädanefter ovilkorligt skall vara man af facket, d. v. s. pedagog, samt lekman. Hittills har denna plats alltid besatts med en prest. De tyska tidningarne beteckna detta beslut såsom en af de vigtigaste tilldragelser som sedan årtionden timat i Baiern. ÖSTERRIKE. A Winertidningar, deribland Neue freie Presse, berätta, att vicekonungen af Egypten äfven har ett politiskt ändamål med sitt Europabesök, nemligen att förmå de europeiska regeringarne att förklara Suez-kanalen under alla omständigheter och för all framtid neutral. Österrikiska regeringen tros vara gynnsamt stämd härför. SPANIEN. Enligt telegram från Madrid till franska tidningar blir sammansättningen af det nya kabinettet (Serranos?) sannolikt följande: Prim krigsminister, Olozaga eller Armigo statsminister, Topete sjöminister, Rosas justitieminister, Santa Cruze eller Madoz finans: minister, Rivero inrikesminister, Ulloa minister för kolonierna. Cortes beslut, att monarki skall vara Spaniens statsform har åter bringat på tal utsigterna för hertigens af Montpensier samt prinsens af Asturien kandidaturer. I ett telegram till Daily News från Paris heter det: I de bäst underrättade kretsar här är man mycket böjd att anse prinsens utsigter för de bästa. Den spanska konungafamiljen är till-och med så säker på en gynnsam vändning, att alla byggnadsföretag och inköp blifvit inställda. Personer, som stå i nära förbindelse med den landsflyktiga familjen, mena, att prinsens upphöjande på tronen är så godt som säker. Isabellas förste kammarherre har afrest till Madrid,. — Liknande , underrättelser läsas i cNeue freie Presse,. Afven till Köln. Ztg skrifves från Paris: Isabellas anhängare äro i en feberaktig rörelse och stå i oupphörlig direkt förbindelse med Madrid. Dertill kommer, att grefven af Girgenti (f d. konung Frans af Neapel bror: och Isabellas svärson) nyligen pr telegraf kallats till Paris tillexdrottninun och att han lemnat sin hustru qvar i om samt hals öfver hufvud begifvit sig på väg till-franska -hufvudstaden. Bland Isabellas omgifning tyckes man således vänta nära förestående vigtiga angelägenheter. Då man läser om dessa. sangviniska förhoppningar, kan man ej underlåta att tänka på det tre gånger med bestämd ton fällda uttrycket: Aldrig! hvarmedPrim i cortes afvisat hvarje tanke på bourbonernas återvändande. Härtill kommer, att republikanerna tyckas långt ifrån ha fällt: niodet genom det nederlag, de i cortes lidit i afseende på bestämmandet af statsformen. Vi ha förut omtalat hurusom på senaste tiden talrika republikanska föreningar bildat sig i olika-delarafSpanien, hvilka sätta sig i förbindelse med republikanerna inom cortes. Under ett af de senaste cortessammanträdena uppträdde Orense, hvilken redan 1820. hörde till exaltados och som, trots sin högadliga titel: markis af Albaida, med stolthet ser tillbaka på en fläckfri republikansk lefnadsbana, och yttrade, efter en häntydning på, att de flestå större städer i Spanien valtirepublikansk anda, följande: Hvar har monarkien sina anhängare? TI småstäderna och på landet. Eder kung — ifall I fån någon — skall icke bli de stora städernas kung, utan skogarnes kung! Hvad omröstningens utfall beträffar, äro vi enligt lagen bundna dervid, men -ej:-mofaliskt; ty folket är suveränt, såsom I sjelfva medgifvit, och folket har icke blifvit tillfrågadt om denna angelägenhet och kan heller icke sälja sin suveränitet för en grynvälling,. — Guvernören i Lerida, Benitez de Lugo, har sökt undertrycka de republikanska rörelserna derstädes, men sannolikt blir han aflägsnad från sin guvernörsplats, hvilket redan fordrats af de republikanska deputerade. — Den vigtigaste underrättelsen om det republikanska partiets arbeten på senaste tiden är dock den om ett den 17 och 18 Maj hållet sammanträde i Tortosa, vid Ebro, med delegerade för provinserna Catalonien, Arragonien, Valencia och Baleariska öarne. Detta möte beslöt utfärda ett manifest om upprättandet af en federativ republik. I detta manifest hette det: Här församlade medborgare besluta, att de tre gamla provinserna Arragonien, Catalonien och Valencia jemte Baleariska öarne förena sig och bilda ett förbund för att befrämja det republikanska partiets uppträdande och det egentliga resultatet af September-revolutionen, dock utån att derföre skilja sig från det öfriga Spanien. Vidare tillkännagifves i manifestet, att den federativa repabliken är den enda passande regeringsformen för Spanien, men att mötet icke anser, att man nu bör gripa till våldsamma medel, förutsatt emellertid, att September-revolutionens grundsatser icke kränkas. — Alla tecken tyda således på, att monarkien skall, oaktadt cortes beslut, vid sitt försök att återintaga Spanien möta ett kanske oöfvervinneligt motstånd.