Aftonbladet – 5 juni 1869, sida 2

ad förevisades. Dessa ritningar upptaga lera större lärosalar, jemte en efter akadeniens behof afpassad konsertsal, äfvensom särskilda rum med godt utrymme för akadeniens dyrbara bibliotek, arkiv och instrunentsamling m. m. Förslag till skrifvelse ill K. M:t angående anslag till tomt och byggnad upplästes, och skulle frågan derefter hänskjutas till regeringens vidare åtgärd. Åtskilliga remisser från K. M:t och åtskilliga. myndigheter upplästes och besvarades. Der-j efter anmäldes att den minnesvård, akade-j mien upprest öfver F. Berwald, aftäcktes den 30 April. Akademiens preses anmälde till utländsk ledamot, pianovirtuosen och kompositören hr A. Rubinstein. Alkademiens konservatorium. Af eleverna aflades förliden vecka afgångsexamen, hvarvid hrr L. P. Wahlin och F. G. A. Malmgren, utexaminerades som musikdirektörer samt hrr C. J. Lundell, F. O. Holmberg och G. A. Lindell, fru M. A. Ritou äfvensom fröknarne S. Westman, M. Holmberg, R. L. Eklund och J. A. Sjöding aflade prof för undergående af orgelnistoch kantorsexamen. Akademiens preses afslutade vårterminen förliden lördag. Vid samma tillfälle utdelades stipendier till 42 obemedlade elever med ett sammanlagdt belopp af 950 rdr, af hvilka hr CO. W. Rendahl erhöll det Hebbeska och hr N. Hagemeister det Lindströmska stipendiet; äfvenledes utdelades premier, gifna, dels af akademien, dels ock af hr F. Hebbe och af hr doktor Gustaf Satter, till 19 elever. Hertigen af Östergötland tillkännagaf, att han för uppmuntran till täfling uti symfonisk komposition stiftat ett pris, bestående af en större silfvermedalj att utdelas till någon af konservatoriets nuvarande elever, eller någon af dem, hvilka under senast förflutna vårtermin tillhört läroverket. Det speciella ämnet för täflingen är Axel af Tegnör. Kompositionen, instrumenterad för orkester, bör vara delad i trenne satser, motsvarande tre hufvuddelar af en symfoni: allegro (med eller utan introduktioner), andante och final, hvardera framställande en särskild face af dikten. Första satsen skildrar den Carolinska hjelteepoken. Hufvudmotivet borde vara heroiskt; sångtemat mera erotiskt, tydande på Maria och hennes kärlek till Axel. Förekommer introduktion till denna sats, så skulle Narwamarschen här kunna anbringas; detta öfverlemnas emellertid åt kompositörens eget godtfinnande. Avdantet målar den första kärlekens lyckliga dröm och bör således hållas uti erotisk stil, helst dur-tonart. Finalet antyder den tragiska utgången: hjeltens fall och de älskandes undergång; likasom i första satsen erbjuda sig sålunda äfven här tvenne särskilda motiver. Rörande det hela eridras, att fråga ej är om s. k. program-musik, celler en detaljerad tonmålning, som slafviskt följer handlingens enskildheter; man bör hufvudsakligen fästa sig vid grunddragen samt hålla sig till stoffets musikaliskt användbara och tacksamma lelementer. Ej heller önskas blotta fantasiIstycken af lös och oregelbunden form; dere. gelmessiga symfoniformerna böra tvärtom nogI grannt iakttagas. De täflande skola anmäla sig den 1 nästIkommande September och täflingsarbetena I böra senast den 1 derpåföljande Novembei vara inlemnade till akademiens sekreterare I Prisgifvaren tillerkänner priset efter af hoInom utsedda kompetenta ledamöters af k. muI sikaliska akademien hörande. Förlagsrätter I tillhör författaren. Hertigen uttalade slutligen en tacksägelse Itill konservatorii lärare och elever för dera: väl utförda arbeten under den nu slutade vår-Iterminen, hvarefter tillkännagafs, att höstI terminen börjas onsdagen den 1 September (P. T.) —