Aftonbladet – 2 juni 1869, sida 3

ela min sjömanstid fått lof att bålla tancarne i ordning, blankpolerade och fria frå rost, liksom metallfodralen till skeppskom passerna och sådant der. Jag vill deriör er sällskap vid detta ert företag. Nå, nilefver inte mer än jag af att tala; slå mig i i hand det är likaså bra som det längsta tal och vi förstå hvarann Och med detta hjertliga handslag tog kapten Jorgan befälet i denna affär. Han vek straxt ihop papperet och stoppade det tilibaka i buteijen, satte i proppen och drog vaxduken ötver, anförtrodde det hela åt unga Raybrock, samt gick förut utför trappan. Men det var svärare att hålla rätt kars dernere i förmaket, än det hade varit deruppe, ty i samma ögonblick de satte. foten inom dörrn, upptäckte de qvinliga ögonen att någonting var i olag. Kitty utropade förskräckt då hon sprang emot sin älskare, Alfred! Hvad har händt? Mrs Raybrock ropade till kaptenen: Gud bevare oss! Hvad har ni gjort min son att han blifvit så förändrad bara på några minuter Och den unga enkan, som var der med sitt arbete på armen, blef föret så upprörd, att hon skrämde sin lilla flicka som hon höll vid handen, hvilken gömde anvsigtet i moderns klädning och gret. Kaptenen som kände på sig att ansvaret för denna familjens bestörtning, drabbade honom, betraktade den med ett utseende starkt vittnande om brottslighet och vände sig till den unge sjömannen för att få hjelp. Kitty, min älskling., sade unge Ra bröck; kära, älskade Kitty, jag måste fara till Lanrean, och jag vet inte så noga hurlångt bort, och det just i dag. Men ändå värre — Kitty vårt giftermål mäste uppskjutas, jag vet inte för hära lång tid.o Köla Kitty stirrade på honom i förundran, tvifvel och vrede och sköt honom ifrån sig.