Aftonbladet – 1 juni 1869, sida 2

w—— — --2——w——nnn—s—s —VV XXFX HX--MHHMHHHJHJMDDDOO Jag är ingen trollkarl, fortsatte kaptenen och om ni tror det så skall jag snart upplysa er om motsatsen. Men var så god och inte tro att jag frågar så här för ro skull, fastän jag kommer från det der frågvisa landet. Var det ej en af era anhöriga som for till sjös? Min äldre bror, Hugo,, svarade den unge mannen med låg röst och såg på sin mor, som hastigt knäppte ihop händerna öfver sin svarta klädning och såg uppmärksamt på deras gäst. : Nej för Guds skull tro inte att jag medför några goda underrättelser om honomp, sade kaptenen med högtidlig röst. Iogen svarade; modren vände sig bort och satt och såg in i eldbrasan, skuggande ögonen med handen. Sonen gick och ställde sig vid fönstret, och då kaptenen såg i samma riktning, upptäckte han en ung qvinna i enkedrägt, som satt vid ett fönster tvärsöfver en liten gård, sysselsatt med att sy och som hade ett sofvande barn i skötet. Tystnaden bröts af kaptenen som frågade Alfred; Hur länge är det sedan — —?? fan blef utskeppad till sin sista resa för ungefär tre år sedan. Skeppet stötte på någon klippa förmodar jag sade kaptenen, och allt gick till botten?a Jaxn . Nå väll, sade kaptenen efter en kört tystnad. Här sitter jag, som kanhända får samma slut. Herren håller hafvets vatten i sin öppna hand. Vi måste alla sätta på någon klippa en gång och dö. Vår tröst, för oss sjelfva och andra, är då att hafva redligt uppfyllt vår pligt. Jag vill slå vad att er bror fjord det.n Det gjorde han! svarade Alfred, Om någonsin en menniska sträfvade att troget