Aftonbladet – 31 maj 1869, sida 3

ETT BUDSKAP FRÅN SJÖN. Novell af Dickens och Collins. Öfvers. från engelskan. FÖRSTA KAPITLET. Byn. Det är det egendomligaste och vackraste ställe jag någonsin i mitt lif har sett! utropade kapten Jorgan, seende upp emot byn. Kapten Jorgan måste blicka högt upp för att kunna se den, emedan byn var byggd rakt uppför branten af en hög klippa. Det fanns inga vägar, inga åkdon, icke en gång en jemn gårdsplan deruppe. Från sjöstranden upp till klippans spets, sträckte sig två öregelbundna rader hvita hus, midt emot hvarandra, krökande sig än här, än der, liknande sidoväggarne på en lång stentrappa, ungefär sex fotbred, med hvassa, ojemra trappsteg, på hvilka man kunde klättra upp igenom byn eller ner igenom byn. Den gammalmodiga packsadeln, längesedan aflagd i största delen af Eögland, hksom en sak tillhörande dess barndom, bibehölls ännu här. Rader af hästar och packåsnor arbetade sig långsamt uppför trappstegen, lastade med fisk, kol och annat gods, som aflastades i hamnen från en gungande flotta landsbåtar och några få kustfarare. Då de lastade djuren uppstego eller ock, lättade från sin börda, givgo ned, försvunno de ibland i de rökmoln, som uppstego från byn, så att det såg ut som om de döko ned i somliga skorstenar och kommo upp igen ur andra, längre bort. Intet hos liknade det andra hvarken till utseende, storlek eller i mindre detaljer, såsom skorstenar, dörrar, fönster eller taktäckning. Det var en musikalisk plats; trappans långa