Aftonbladet – 29 maj 1869, sida 3

OP Vf VV BR AA I stipendiat J. Nicolaysen iKristiania, med 7 träsnitt; Kortare meddelanden, af--prof. A Andersson och dr E. Ödmansson i Stockholm overläge D. C. Danielssen i Bergen och prof Voss i Kristiania, med plansch; samt referater öfver nordisk medicinsk litteratur från förra hälften af år 1868. Heliga landet, dess fordna och nuvarande förhållanden. Af W. H. Dizon. (Stockholm, S. Flodin, 1869.) Författaren af denna skrift är hos oss redan fördelaktigt känd för sin om stor iaktI tagelseförmåga och förträfflig framställnings-Jgåfva vittnande bok om Vår tids Amerika, I hvari han med förkärlek fäster sig vid den I brokiga mångfalden af detta lands egendomlliga religiösa förhållanden. Samma goda egenskaper framträda äfven här, och förf. framI ställer Palestinas äldre och nyare skick sinntrikt och vnderhållande från synpunkten af Jen mild och fördragsam ortodoxi, sä snart han berörer den religiösa frågan, och det gör han äfven här med förkärlek, hvartill ock detta land erbjuder ännu rikare och direktare anledningar. Svenska upplagan är försedd med ett för originalet rekommenderande förord, af erkebiskop Reuterdahl. Översättningen är i allmänhet god, men föranleder oss till nägra erinringar. Vid nästan alta öfversättningar till svenskan af franska och engelska verk om Österlandet förekommer; att öfversättarnb återge de orientaliska namnen efter franskt eller engelskt språkbruk, hvilket i en svensk bok är lika onödigt som dristigt och förvillande. Samma sed eller osed möter oss äfven i denna bok; Så får man här se dot monströsa VYakoub i stället för vårt ärliga Jakob. Så houris för huris; malayer för malajer; Wady Aly för Vadi Ali; Cultab och Carmel, ehuru österländningen ej har något C; Soudan för Sudan; Beyroät för Beirut (österländningen har ej något y som konsonant); Haroun för Haran; Said är alldeles onödigt att på svenska skrifva med dieresis; Yazor för Jazor; Dejan för Dedjan eller Dedsjan; Boweireh för Bu veireh (österländningen har ej något dubbelt 2); Cabouli för Kabuli; Mowali för Movali; Hajjee för Hadji eller Hadsji; Lout för Lot (Abrahams frände); Ghooreyeh för Gurejeh; Baksheesh för Bakschisch (drickspengar); Ferdovsi för Firduasi 0, s. v. Åfven några andra uttryck förtjena framhållas. — Sid. 6 skrifvesi Hiram, konung i Tyro, ehury på andra stälten det får heta Tyrus. Sid; 14 står: det muhamedanska Jaffa, men några rader derefter ,mohamedanska och på andra ställen smuhammedanska,, som är det rätta. Personen heter Muhammed, med tonvigt på. mellersta stafvelsen: Mu är blott en participialböteckting till arabiska stamordet hamada, efterlängta. Muhammed är ett slags passivt particip med fördubbladt m,l som betyder den efterlängtade. Skrifves egentligen grammatikaliskt Muhammadon, men uttalas vulgärt Mehämmed. Sid. 20. Haroh al Iaschtids trögne vizir: Ordet heter grammatikaliskt på. arabiska l. vasiron och uttalas vulgärt vesir. Det vanliga vizir är blott en fantasistafning. Sid. 27. Mamelucker, skrifves rätteligen mämbiker och betyder slafvar; beherrskade; af arabiska ordet malaka beherrska, vara konung (mäläk). ; Sid, 28. -Muselmän, på andra ställen musulmän. Heter rätteligen muselmin Sid. 44. Babel eller Wady,. Skall säkerligen vara Bab-el-Vadi. ( Sid. 46. Byn Amvas, der fordom Emaus : var beläget,. Ja, dessa namn äro visserligen !4 identiska; men så mycket mer oväntadt ärl: det att flona förf. sid. 68 tala om ett annat ( 4 l Emaus, dit Herren gick med Cephas och lärjungarne 60 stadiers väg från Jerusalem,. Förhållandet är, att de lärde tvista om hvilketdera är det bibliska Emaus. Förf. antar naivt begge två. Sid. 48. Orallagen Talmuth, men sid. 551den muntliga lagen Talmud: Sid. 55. Isidoriiv, läs Isidori. — Att Mishna fick gälla framför originaltexten bör väl heta den ursprungliga skrifna uppenbarelsekunderna, eller något dylikt. 1 Sid. 60. Shechem. Hvarför ej Sichem,l1 såsom öfversättaren annars skrifver? tf Sid. 85. Benjamin tolkas Högra handens :t son. Hvarför ej lycko-son? Förf. talar se1 dan om lyckliga Arabien, som just afsamma ll: skäl kallades Jemen. f Sid. 97. Resenärerna. Det tyckes vara ls omöjligt, trots alla gjorda erinringar, att få i in i våra svenska skribenters hufvud, attl resenär betyder ryttare, kavallerist och icke1 med resande har något att göra. — Tillli följe af heter på ren svenska i följd af, påc tyska In Folge. Svenska ordet följe heter på : tyska Gefolge. t Sid. 102. Betlehem, en af de minsta bland de tusende inom Judeen. Betyder distrikt, kommun; ungefär som vårt svenska härad s egentligen betyder hundra. e Sid. 104. Herodien,. Skall förmodligen f vara Herodion. l Sid. 123. Galileen. Skallsäkerligen vara , Gallien. Y Sid. 124. Att judarne på Kristi tid talade c aramaiska, urspråket för hebreiskan är en! stor nyhet! Herodes kallas än Tetrarch, än Tetrarcha. — Öfverallt skrifves Perea, men 1l deremot Galileen, Samarien 0. 8. v. — Änl: skrifves Misna, än Mischna. Herren vår! Gud är en evig Herre, läs enig , , I 1 Petersburg och Stockholm, historisk roman af Friherre Karl von Kessel. öÖfversättning. Stockholm, Oscar Lamms förlag. Skådeplatsen för de händelser, som berättag I det arheta hvarge titel vi här andgifvit. a