Aftonbladet – 28 maj 1869, sida 3

Bergman, hvilken flyttat till Stockholm och den 16 December 1864 här blifvit försatt i konkurs, besvärade sig ötver utmätningen hos konungens befallningshafvande i Stockholms län, som i utslag den 14 Januari 1865 förklarade, att som upplyst vore, att Bergman blifvit i konkurstillstånd försatt samt .3 faf konkurslagen stadgade, att om lös egendom före konkursens början blifvit utmätt, men ej försåld, konungens befallningshafvandes eller mätniovgsmans befattning dermed borde opphörs, funne konungens befallningshafvande sig icke tillkomma att målet till pröfning upptaga. Bergman instämde nu Daun till Sollentuna häradsrätt med yrkande om ansvar och ersättning för liden skada, bland annat, i följd af ofvanberörda utmätning, hvilket yrkande under rättegången bestämdes till anspråk på redovisning för det i mät tagna godset. På denna del af stämningen svarade Daun, att det i mät tagna godset, sedan Bergman afträdt sin egendom till konkurs, blifvit till hans borgenärer öfverlemnadt. I utslag den 3 Augusti 1867 blef Daun, enär Bergman ej visat, att Daun, sedan Bergman den 16 December 1864 blifvit försatt i konkurstillstånd, undandragit konkursmassan det vid utmätningen den 1 i samma månad utmätta gods, befriad från ansvar och ersättningsskyldighet. Bergman besvärade sig häröfver i Svea hofrätt och sökte styrka, att Daun ej, på sätt han uppgitvit, tillställt Bergmans konkursmassa något gods. I sin förklaring uppgaf nu Daun, att den utmätta egendomen icke blifvit lemnad till konkursmassan, utan qvarlemnats vid Hägerstalund, der den af Daun år 1866 ånyo uts mätts för en Bergmans skuld. Hofrätten har i utslag den 31 Mars 1868 fastställt häradsrättens utslag och den 8 Febr. kn har K. M:t fastställt sistnämnda utslag. I detta mål förekommer anmärkningsvärdt, att sedan det blifvit förklaradt, att utmät-ningsmannens befattning med ifrågavarande gods borde upphöra, då Bergman blifvit i konkurstillstånd försatt, har Dauns åtgärd att ånyo utmäta samma gods före konkursens slut blifvit ansedd som nöjaktig redovis ning. Detta förbiseende är så mycket besynnerligare, som af den vid besvären till K. M:t fogade domen i Bergmans redovisningstvist med sina sysslomän syntes, att konkursen ej var afslutad, då denna senare utmätning skall egt rum. TI afseende på denna utmätning förekommer vidare besynnerligt, dels att Daun kunnat erhålla ordres att verkställa utmätning hos Bergman, som då (1866) icke var boende inom Dauns distrikt, utan i Stockholm, der utmätningskostnaden blifvit mindre än å landet, förutsatt att utmätning agligen kunnat ega rum så länge konkursen varade, dels att Daun, såsom hans uppgift vid häradsrätten, att godset var öfverlemnuadt, till borgenärerna, antyder, kunnat förglömma, att godset var af honom sjelf ånyo utmätt. TYSKT KIDS NO OR ARNES