STOCKHOLM den 23 Maj. Telegrafen har i dag endast till någon del meddelat resultaterna af valen i Paris, hvilka som bekant egde rum i förgår och i går. Det fullständiga slutresultatet blir i alla händelser först längre fram bekant, ty i flera valkretsar måste omval ega rum. För att vid första omröstningen bli definitivt vald måste en kandidat ha absolut majoritet bland de voterande. Har icke en sådan erhållits sker ny votering, då den som erhåller de flesta rösterna anses vald, äfven om han endast kring sig förenat en relativ majoritet af de i omröstningen deltagande. Då denna gång på den liberala och oppositionella sidan en icke obetydlig splittring egt rum, så att i åtskilliga kretsar flera oberoende kandidater blifvit uppställda emot de officiella, så kan oppositionens seger i Paris icke bli så fullständig eller åtminstone icke så omedelbart afgjord som vid senaste valen år 1863. . I första valkretsen har den förre representanten Carnot, den gamle bekante ledamoten af provisoriska regeringen 1848, fått vika för den unge talangfulle advokaten Gambetta. Den senare hyllar samma republikanska åsigter som Carnot, men de liberala torde dock på visst sätt ha anledning att beklaga utgången, derföre att Gambetta har alla möjliga utsigter att bli vaid i Marseille. I andra valkretsen har kanske den skarpaste valstriden egt rum, emedan regeringen framför allt lagt an på att få dess gamle representant Thiers uteslaten. Derigenom att en del liberala vid sidan af Thiers uppställt såsom kandidat DAlton-Shee, har den förre icke lyckats erhålla absolut majoritet, till följd hvaraf omval måste ske. I tredje kretsen har demokraten Bancel vunnit en lysande seger öfver Emil Ollivier, som förra gången såsom oppositionsman valdes af denna krets, men sedermera som bekant kommit på intim fot i Tuillerierna och nu var regeringens kandidat. På samma sätt har Picard, den skarpe och oböjlige demokratiske vältalaren, definitivt segrat i fjerde kretsen: Utgången i de öfriga valkretsarne är ännu obekant, men det tros att omval, till följd af röstsplittringen, måste ske. Det heter emellertid att de förre oppositionelle representanterna Jules Simon i åttonde och Eugene Pelletan i nionde ha synbar öfvervigt. Särdeles intressant blir att erfara, huru det gått i sjunde kretsen, der de liberala vid sidan af den berömde Jules Favre uppställt Cantagrel samt den såsom stilist talangfulle, men såsom politiker fullkomligt opraktiske och excentriske radikalen Rochefort, och der regeringen till följd deraf haft förhoppningar att genomdrifva valet af en obskur, men mycket tillgifven fabrikant vid namn Saavd Få