Aftonbladet – 24 maj 1869, sida 2

Revisorer och delegarinnor meddelade styrelsen full decharge för 1868 års förvaltning. Till revisorer för innevarande år blefvo valde: justitierådet C. J. Rabe, rektor G. F. Olbers och kamreraren J. F.v . Heid stan; till suppleanter k. sckreteraren OC. P. Hagberg och lektorn R.Pallin. ib. — Musikaliska akademien. Sedan de offentliga föreläsningarne för vårterminen afslutats, redogöra vi för de sevaste af dessa seancer, Föredraget afhavdlade den senare medeltiden, hvarvid professor Bauck bland annat fäste uppmärksamhet vid den schism, gm uppstått mellan konstoch naturmusik ; den förra, som endast representerade andlig musik, hade, i i öfverensstämmelse med katolieismens dåvarande tendenser, fran densanna bannlyst det melodiska uttrycket och behaget såsom alltför sinnliga och kyrkans helgd ovärdiga elementer; dessa upptogos deremot i nattirmusiken och värdades : samvetsgrannt, och denna schism upphörde ej förrän i senare hälften af 10VVtalet, då operans utveckling erfordrade alla konstens medel, Uti trubaduroch minnessångarväsendet uppvådde naturvmusiken sia kulminationspunkt; trubadursängens historik jemte dess anda och karakter skildrades här, äfvensom dess olika arter omtalades, Bfter trubadurväsendsts förfall fortplantades natursängen ända in på senare tiden af de vandrande folksångarne, som utgjorde tt högst! märkvärdigt slägte. Sedan återgick talaren till konstmusiken och redogjorde för de båda nederländska skolorna jemte deras förnämsta representanter och deras arbeten i och för tonkonstens rent vetenskapliga utveckling: här förekom ock en utförligare afhandling om orgeln, såsom den tidens förnämsta tonverktyg. Nu öfvergick talaren till nyare tidens inträde, med anförande af de stora tidshändelser, som förmediade denna vigtiga vändning i historien; uti musiken betecknades Palestrina och hans epok såsom karakteriserande för detta moment. Sedan denne mästare utförligen omtalats, förekom en afhandling om Luther och hans verksamhet såsom musikalisk reformator. Bland andra märkliga data anfördes här, att han ej afskaffade den katolska messans musikaliska del, utan samvetsgrannt bibehöll alit som egde något musikaliskt värde, och endast utdömde den text, som stod i strid med den nya läran; öfverhofvud anbefallde han uttryckligen figuralsångens och de arbetade kyrkokörernas bibehållande och vårdande. För församlingens sång införde han koralen under den rytmiska visans form, som redan i medeltidens början varit bruklig, och denna koralså bibehöll sig ända intill 1700-talet. Fi draget slöts med meddelandet af Luthers loftal öfver musiken, en för sin energi och naivitet i högsta grad märkvärdig skrift, den Luther till ledning för sina anhängare å år 1538 uppslog på kyrkdörren i Wittenberg. om illustrationer förekommo vid dessa tillfällen åtskilliga vackra och egendomli andliga, minnessångaroch folkmelodier från medeltiden, utförda dels af fröken Gagge, dels af kören; orgelpjeser af Gade och Töpfer, spelade af fröken Testman och herr Heintze, samt Cherubinis , Ave Maria, sjungen af fröken Saxenberg. Åtvensom förekom Wikmansons klassiska A-moll-qvartett, hvarvid fröken Agredl spelade första stämman. En särskild uppmärksamhet väcktes genom Hummels stora H-moll-konsert för piano med orkester, hvilken fröken Morenius utförde. Denna pjes måste ock på grund af yttrad önskan vid den följande seancen gilvas ännu en gang. — Samtliga utförande voro elever vid konservatoriet. Sista secancen, som bivistades af hertigen af stergötland, slöts som vanligt med några könsertnummer, bestående af högtidskören ur Teil samt den förut nämnda orgelpjesen af Gade, och slutligen sjöng fru Michaeli en aria ur Messias. Dessa herr Baucks föreläsningar, hvilka en gång i veckan egt rum i musikaliska akademiens lokal, äro nu afslutade för vårterminen, och har talarens gedigna och talangfulla föredrag under en följd af år vunnit det allmännaste erkännande och bland akademiens elever spridt en mera omfattande kännedom om musikens historia. VIA famn hanban ha dan RAA