Aftonbladet – 21 maj 1869, sida 3

utom att dels, till följd af prineipalernas beslöt, för några år tillbaka ett afdelningskontor inrättades på söder, dels att, sedan sparbanken fått eget hus, kontoret derstädes hållits öppet ett par timmar på eftermiddagar. Men till ersättning för sistnämnde tillmötesgående ville ock direktionen befria sig från afdelningskontoret på söder. Direktionens förslag härom afslogs emellertid af principalerna vid sista sammanträdet, efter det några al principaierna meddelat ganska tnärkliga upplysningar om direktionens sätt att anordna detta kontor och de resultater kontoret ändock under de mest ofördelaktiga förhållanden lemnat. Vid nyssnämnde sammanträde väcktes och remitterades till direktionens yttrande förslag att inrätta ett nytt afdelningskontor på norr samt att hålla såväl hufvudkontoret som båda afdelningskoritoren öppnä alla hvardagar och söndagsmorgnar. Sparbankens enskilda fond uppgår nu till mera än 500,000 rdr och inkomsterna öfverstiga utgifterna med 30,000 rdr årligen, hvilka antingen skola bortskänkas till för sparbanken främmande ändamål eller ock uppläggas att öka fonden. Detsynes då ej vara för tidigt att sparbanksdirektionen bereder allmänheten samma beqvämighet, som poststyrelsen funnit fördelaktigt att erbjuda, då den inrättat särskildt afdelningskontor på norrmalm och att direktionen j längre fortfar att låta tillstänga kontoret dl. 101 på middagen, ett arrangement, som, ör hvilken det må vara beqvämt, åtminstone cke varit, är eller blir det för allmänheten. Vi känna ej hvad direktionen åtgjort vid len vigtiga frågan, men då nära tre månaler förflutit sedan förslaget remitterades till lirektionen, är det antagligt att den är beedd att afgifva sitt yttrande i morgon. De aktiska förhållanden, om hvilka vi ofvan ernrat, nödga oss till en viss varsamhet i föroppningarne på direktionens ifver att unlerstödja förslag, som gå ut på ökande af parbankens verksamhet. Med stor glädje kulle vi finna våra farhågor ogrundade, men nder alla förhållanden ställa vi till dem, på vilkas afgörande saken beror, den uppmaing, att icke betrakta frågan från personers tällning, hvilka för andra angelägenheter agligen eller ofta besöka den egentliga staen och för hvilka naturligtvis kontoret i torkyrkobrinken är tillräckligt beqvämt, tan från de mindre bemedlades ute på mal: arne ståndpunkt, hvilka nu för att i sparanken insätta en mindre sparpenning nödas att fram och tillbaka vandra närmare en alf mil på en för mången ganska olämpg tid. rr arts a a