Aftonbladet – 20 maj 1869, sida 2

— Döfstummeföreningen firade sistlidte måndag i de la Croix:s stora salong gin förstå årsfest, Företingens ordförande, direktor Borg, redogjorde för tippkömsten af denna stiftelse, hvars ändamal är att söka skaffa arbete åt sådana döfstumma medlemmar, som deraf äro i saknad, att med lån eller gåfsa tnderstödja dem, hvilka kommit i eti behöfvardö ställning samt att verka upplysande och förädlatide genom lärorika föredrag och bildande umgänge. I följd af testamentariska donationer af 2 äldre döfstamma personer samt genom andra gåfvor eger ivieningen en kapitaltillgång af omkring 1850 rdr rmt. Antalet af inskrifna ledamöter har uppgått till 105 personer, öeraf 70 äro döfstomma. Dessa upplysningar, sött muntligt meddelades, öfversattes samtidigt medelst teckenspråk för de närvarande döfstumma af läraren vid tysta skolan i Stockholm, hr Carlbom. Till denna högtid slöt sig sedan en annan af söllsyntare beskaffenhet, då till en af föreningens ledamöter, döfsturnime tich blinde Magnus Olsson, lemnades genom handtverksföreningens ordförande, fabrikör Svanberg, det Olsson af tämnde förening tillerkända gesällbref jemte den mins dre silfvermedaljen för uppvisande af utmärktare kandtverksprof i korgmakareyrket, dervid hr Svanberg ställde vägra hjertliga ord till honom, tolkade af hr åBorg. tUttryckande sin beundran för de ovanliga kunskaper, som blifvit meddelade denne af naturen så vVanlottade yngling, frambar han sin och det allmännas tacksägelse till de personer, som dertill bidragit. Ur deu lefnadsteckning öfver Olsson, som boktryckaren S. Flodin till hans förmån låtit trycka, upplästes och tecknades flera intressanta minnen från hans undervisningstid på Manilla, hvarefter Olsson ännu en gång fick förevisa prof på sin kunoskapsskicklighet i flera läroämnen nsom försälja åtskilliga af honom förfärdigade korgarbeten, Olsson skref slutligen några enkla afskedsord till allmänheten, tolkande deruti sitt hjertas varma tacksamhet för de många bevis af välvilja och godhet han fått emottaga och dem han skulle förvara som ett kärt minne i sin hemort, dit han följande dag skulle återvända: Med bön af pastorsadjunkten Liljeblad, tecknad af hr Borg, afslutades denna högtidlighet, som på det talrika atlitoriet gjorde ett djupt och oförgätligt intryck.