o åtskilliga motioner om förändrade föreskrifter an gående jordegares och arrendators ömsesidig: rättsförhållanden. I första. punkten af detta ut låtande afstyrkes er af br P; Nilsson iEspö väck motion, att Riksdagen ville ingå til K. M:t mor en skrifvelse, det täcktes K. M:t tillsätta en ko -mite af sakkunniga personer att utarbeta ett för -Islag om de svenska Jandboförhållandena, med led: I ning af den danska lagstiftningen i samma ämne I Med bifall till deana punkt afslogs den deri om handlade motionen. i de tre öfriga pånkteras lafstyrkes likaledes motioner derom, att noggranna -) bestämmelser måtte inflyta i skriftligen uppgjorda kontrakter mellan jordegare och arrendator angående arrendeafgifterna m. m. Kammaren afslog, på sätt ntskottet föreslagit, dessa motioner utan I diskussion. s Vidare förekom lagutskottets utlåtänds a:r 42, deri utskottet hemställt, att böter, som ålägges for försurhmölse stt jomna uppgift till mantalsskrifning eller för oriklig cilet ofollständig sådan uppgift, må, der tillgång till deras gäläands sakhas, i kronoräkenskaperna afkortas, utan att till fängelse förvasi lag. Inom Kammaren uppstod härom en kort diskussion, deruädör hr Fröman yrkade fängelsestraffets qvarstående af fruktat, art de I mantalsskrifningsförordningen förekommande orduingsstadganiden komme att helt och hållet eluderas, om öfverträdelfer Aeremot ej bestraffades med fängelse, i den händelse tillgång saknades till böternas gäldande. För den af utskottet förordade förändring talade åter grefve 0: 6; Mörner och hr Hasselrot, hvilka funno stadgandet om fähbgelsestraff för en förseelse af dylik art obilligt, utan att befrämja dermed åsyfa ändamål. Utlåtandet blef af Kammaren godändt. Yid detta sammanträde förekom äfven det s. k. finansbetänkandet; deri Statsutskottet för Riksdagen framlagt resultaten af Hela den verkställda statsregleringen samt tillika meddelar utredning af de för riksgäldskontorets utgifter erforderliga medel samt dessas anskaffande.Hänvisande till den detaljerade redogörelse, som i onsdagens nr af denna tidning lemnades för detta betänkandes innebåll i sin helhet, erinra vi nu blott, att utskottet föröslagit bemyndigande för Riksgäldskontoret att, till godtgörelse af de vid denna Riksdag beviljade anslag till statens jernvägsbyggnader, äfvensom för beredande af tillgång till framtida jernvägsanläggningar, upptaga ett fönderadt statslån å 30 millioner rdr att löpa med 4!, procents ränta, som half: årsvis förfaller, samt amorteras under loppet af omkring 40 år; dock att högst en sjettedel af de härå utfärdade obligationer skulle intill nästa Riksdag få afyttras. För den händelse dylikt lån ej på antaägliga vilkor kunde betingas, föreslår utskottet meddelande af uppdrag åt fullmäktige att i stället upptaga ett temporärt lån å 5 millioner. Härom uppstod en liflig debatt, hvarunder grefve Henning Hamilton, hufvudsakligen gillande utskottets hemställan, dock föreslog några mindre väsentliga förändringar i afseende å tiden för amorteringen och föryttrahdet af de obligationer, som, enligt utskottets förslag, borde, intill nästa Riksdag försäljas. I det af nämnde talare formulerade yrkande instämde grefve af Ugglas, friherrarne Sprengtporten, Funck och Stjernblad samt hrr Montgomery-Cederhjelm och Wallenberg, hvilka ansågo, att fullmäktige genom ett uppdrag att gå till väga, på sätt utskottet föreslagit, skulle erhålla det kraftigaste medlet att begagna sig af de konjunkturer, som vare sig för ena eller andra låneproceduren, kunde finnas mest gynnsamma. Frihb. af Ugglas uttalade sig äfven gynnsamt öfver utskottets förslag, som beklagligen, till följd af omständigheter, som ingen kunnat förekomma, framkommit i sista stunden, men dock obestridhgen skulle bidraga till det önskvärda målet att regicra våra låneförbållanden, utom det att en begränsad lånesumma måste innebära en tydlig uppmaning att inskränka jernvägsbyggnaderna inom nu föreslagna belopp. Af motsatt åsigt var åter grefve C.G. Mörner, som fruktade, att upptagandet af ett fonderadt lån till så betydligt belopp endast skulle befordra spekulationer på att få jernvägar utförda på statens bekostnad. Afvenledes ogillade talaren; att räntan fixerats. Talaren önskade derföre, att man blott borcte inskränka sig för det närvaraude till uppnegocierandet af ett femmillioners temporärt lån, en åsigt, som äfven förfäktades af hrr Rydin, Schartau och Nordström, hvilken senare tycktes frukta att, om man nu toge första steget, det ej torde dröja innan en kommande Riksdag skulle kasta sig in i än mera vidlyftiga förvecklingar. Efter anställd votering gillade Kammaren utskoitets förslag med de af grefve Hamilton deri föreslagna förändringar, hvadan således i afseende å det fonderade lånet beslöts, att amorteringstiden derför skulle bestämmas till högst 40 år samt att af obligationerna icke mer än en sjettedel, eller för nominelt värde af 5 millioner, må intill slutet af år 1870 föryttras. Minoriteten röstade för att blott ett temporärt lån af 5 millioner skulle för närvarande upptagas. Slutligen godkände Kammaren utan diskussion medkammarers beslut att till K. M:t ingå med anhållan, det K. M:t måtte undanrödja det hinder af pastors samtycke, som i gällande författningar är agdt för församlingars frihet att genom vederbörligt kyrkostämmobeslut förena folkskollärare-, klockareoch orgelnistsyssla. Sammanträdet varade från kl. 11 f. m. till tre qvart till 4 e.