Aftonbladet – 13 maj 1869, sida 3

b j i j j -loch Häggström yrkade, att förslaget måtte förI kastas hufvudsakligen af skäl att det ansågs komma Jatt medföra ett tvång för vederbörande parter att I både olämpligt och obehöfligt, hvarförutom man borde afvakta regeringens förslag till domstolarförslaget varmt af hrr Bovin, Hessle, Myrtin, I gärderna vara särdeles påkallade, då man besinI nade de ständigt yppade klagomålen öfver bristen Jå dugliga juridiska biträder; som aflägset boende I Pertsoner kunde hänvända sig till i och för pro-Ilarne. Meningen vore ej, att parter skulle bafva i förarne, vitan kötnma dö alt lafva samtia rättig. detta förslag, enligt komitå AVIVRS HUDSAIVIIL VIA AIGA GIITS IVA TVETGUMTL4 att då det skulle bli en skyldighet att anlita förmyndarekammaren, det patriarkaliska förhållande, som hittills i dessa angelägenheter varit rådande, skulle komma att upphöra. och de omyndiges egendom öfvertagas af en officiel nämnd. Såsom skäl för det främställda förslaget anförde dereinot hrr Sven Hansson, Jöns Olsson i Nordanå, Ahlgren, Dahm och Olof Nilsson från Westerbottens lät nödvändighetön att vidtaga några åtgärder för att förekomma de ofantliga förluster, som drabba myndlingar för närvarande, och bifölls derefter utskottets förslag med 88 röster mot 30, soft blifvit afgifna för afslar: — utlåtandå n:r 39 om åtgärdef för ändamålsenligt ordnande af sakförarekallet, har lagutskottet hemställt: att Riksdagen ville dels för s:n del besluta en författning, så lydakde: . . . ot sBåsobi tillägg till hvad lagen i 15 kapitlet rättegångsbalken angående laga fullmäktig innehåller, förordnas som följer: . i Vid hvarje allmän domstol skola minst två Skick: lige inån bemyiidigas att såsom fullmäktige ti hondagå parter, som dei anlita. Dessa fullmäklige skola nåmnas, vid hofrätt och underrätt af af rätten sjelf och vid högsta domstolen af kontingens nedre justitie-revision; dels ock genom skrifvelse hos K. M:t anhålla, att K. M:t, så vida berörda lagförslag. godkändes, täcktes meddela erforderiiga föreskrifter, 1 ändamål att ifrågavarande sakförares namn och adresser må komma till allmänhetens kännedom. Härom uppstod någon diskussion, derunder hrr fo Iyarson, Rundhiiek, Jon; Joiiasson från Kalmär läh, Ol Nilsson från Vesterböttens län Cfagna sig af de sålunda anställde sakförarne, els att det skulle införa ett nytt slägs löntagare. a b Desöltom ahsågs ett förslag i detta syfte tara nes förändrade organisation. Deremot förordades ihr, Sjönekte Eiupman, Jonnas Andersson; Syen ansson, Ola Jönsson, Grafström och Fer Nilsson i Espö, hvilka ansågo de föreslagna åtcessers och andra uppdrags utförande vid domstonågon skyldighet att anlita de ifrågavarande saket son hittills att anlita hvem de ville. Skäl förefunnes icke att vänta till dess förslaget om domstolatnes freabisation kömme från regeringen, enär itens utlåtande, endast arsåge tings hållande oftare än hittills, ej rättegångsordningen. Efter slutad diskussion bifölls utskottets hemställan titan votering: Vidare föreköin lagitskottets utlåtande nir 40; deri utskottet helställt: I att Riksdagen ville genom skrifvelse anhålla, att K. M:t täcktes meddela erforderliga föreskrifter om sättet och ordningen för tillvägabringonde af konventioner angående kleckares och orgelnisters löneförmånen . En stundå diskussion uppstod, under hvilken hrr Aug. Danielsson och Hedlund yttrade sig om flockaretjensterhas obehöflighet; deti se; arg. Uttar ande sin förundran derötver att, då orta försläg till tjensters, såsom biskopsoch landshöfdingeembetenas indragning blifvit framställda,ingen tänkt å att indraga de obehöfligaste af alla, newiligen lockarne, Kvilkad göromål icke vore Vidlyltigare öch svårare än att de kunde skötas af en skolosse; yrkande dessa tal. afslag liksom äfven hrr Sonas Andersson, And. Aug. Andersson, Olof Nilsson från Westerbottens län och And. Eriksson äfven af det skäl att de föreslagnä könventionerna skitlle bli allt för vidlyftiga och dyrbära. Hrr RuniBick och Roseiberg kämpade förgäfve för Utskottets förslag, hvilket afslogs utan votering. I utlåtandet JM 6 hade Andra kammarens första tillfälliga utskott tillstyrkt bifall till hr A. W. Nilssons motion, ang. den ändring i läroverksstadgan att tyska, latinska och grekiska språken måtte inträda såssm, undervitningsätmnt två är senare än för nårvarändae; men då dels regeringen nyligen fattat beslut om första klassens indragning och dels något resultat nu i Riksdagens sista timma ej kunde vinnas af ett bifall, beslöts på hemställan af hr Sjöberg att lägga utlåtandet till handlingarne, sedan, unigöfär liknande förslag huge framställda af krr Magnell, Lorier och Wiikräntz samt hr Dahm talat för bifall. . Utan diskussion afslogos derefter, i enlighet med Dyssnämnda utskotts hemställan i utlåtandena JV 7 ovcn 8, väckta motioner öm ändring i den för eleentarläröverben stadgade undervisningsplan; samt Jm förändradt sätt för ordnande at folkskoleinspektionen. Uti utlåtandet JV 41 har lagutskottet afstyrkt åtskilliga motioner om förändrade föreskrifter angående jordegares och arrendators ömsesidiga . oo Filttsförhållanden: 1 förstå puikten af detta utlåtande afstyrkes en af hr P. Nilsson i Espö väckt motion, att Riksdagen ville ingå till K. M:t med en skrifvelse, det täcktes K. M:t tillsätta en komite af sakkunniga personer att utarbeta ett förslag om de svenska landboförhållandena, med ledning af den danska lagstiftningen i samma ämne. Med bifall till denna punkt afslog Kammaren utan diskussion den deri omhandlade motionen. I de tre öfriga punkterna afstyrkas likaledes motioner derom, att noggranna bestämmelser rmåtte inflyta i skriftligen uppgjorda kontrakter mellan. jordegare och arrendator angående arrendeafgifterna m. m. Emot denna utskettets hemställan hade hr Bergström reserverat sig och föreslagit att Riksdagen måtte för sin del besluta en så lydande förordning angående upprättande af legobref om jord å landet samt afgäldens bestämmande till visst belopp: Såsom tillägg till de i 16 kap. jordabalken och särskilda författningar meddelade bestämmelser angående städsel och lega af jord å landet stadgas som följer: 1. Vill man sluta legoaftal om jord å landet; upprätte derom bref med dag, årtal och vittnen under; och skola alla vilkor, hvarom egare och brukare sig förena, i legobrefvet införas samt afgälden i penningar, varor, dagsverken eller andra tjenstbarheter till visst belopp utsättas. 2. Nu har egare låtit någon såsom brukare tillträda jord å landet, utan att legobref dem emellan upprättadt blifvit; hafve egare eller brukare rätt att när som helst legan uppsäga. Äro de ej ense om hvad brukare i lega gifva skall; varde tvisten derom skjuten under gode män. 3. arilegobref brukares afgäld till egare icke bestämd på sätt, som i 1 8 sägs; ege ock, der endera sådant påkallar, gode män att i den del af legoaftalet meddela erforderlig bestämmelse efter som skäligt pröfvas. Denna reservation förordades af hrr Rosenberg, Orre, Ola Jönsson, Hedlund och Per Nilsson i Espö; hvilka ansågo någonting böra göras för deras Skull som ingenting ega, och ådagalade dessutom genom uppläsande af afskrifter utaf kontrakter, huru hårda de deri bestämda vilkoren vore, samt huru oberäkneliga till sitt belopp. Hrr Ribbing och Ahlgren förordade deremot utskottets afstyrkande hemställan, hufvudsakligen på den grund, att stadganden sådana som de af motionärerna och reservanten föreslagna ingalunda vore så oskyldiga som man velat låta påskina, då de skulle medföra en inskränkning i det fria aftalet. Det som dermed åsyftades kunde allra bäst vinnas derigenom, att arrendatorerna icke ginge in på så svåra vilkor som nu tyvärr ofta vore händelsen. Efter slutad diskussion anställdes omröstning. som utföll med 48 röster för utskottets af