Aftonbladet – 8 maj 1869, sida 7

sig åt samma håll, der Jjusskenet visade sig, tillade den andre kamraten. Jag har inte fått något svar från Heloise, sade Anatole, hvilken af denna omständighet mest oroades. Hvad är att göra? frågade kamraterna. Den der gcoupern hos fader Sobresac skulle just vara välkommen nu snart. Kanske att Sobresac redan länge väntat med serveringen.n Anatole hörde icke på dessa frågor och anmärkninogar. Rin hade sin uppmärksamhet fästad på ljudet af steg, hvilket han tydligt urskilde från en af trädgårdsgångarne. Tyst med ert prat, hviskade han åt kamraterna, och du, Jaune-de-Chröme, måste hålla dig bakom oss, ty din hvita pierrotkostym lyser alltför: mycket upp den mörka natten. Jag hörde också steg, tillade han sedan han lyssnat en stund och ljudet åter upphört. Man förehar någonting der borta, som synes misstänkt. Då blir det ett äfventyr, hviskade de två andra, och sedan kommer ändtligen soupern. Men huru rädda Heloise? Kanske att polisen redan är här! TI sådana ord uttalade sig oupphörligt Anatoles farhågor. Han stod några ögonblick rådlös, då en af kamraterna ryckte honom i armen och påstod att en qvinlig skepnad vid det åter främträdande ljusskenet visat sig i grannskapet af någon gammal ruin eller hvad ;det, kunde vara för en byggnad längst bort bland träden. Det är vid den gamla paviljongen, förklarade Anatole och ansträngde sina ögor för att på afstånd Kunnå upptäcka något Allt var dock åter insvept i det ogenomträngligaste mörker. Skulle .det:vara; Heloise, som ströfvar om: kring paviljongen vid denna nattliga timmet