Aftonbladet – 8 maj 1869, sida 4

BLANDADE ÄMNEN. En hederlig begrafning. Man talar väl nu för tiden om det hugnesamma förhållandet, att det gamla bruket att storståtliga kalas skulle hållas vid aila begrafningar börjat bortläggas, men det går ej så fort med att borttaga det som under århundraden ansetts för en pligt. Isynnerhet är detta förhållandet i en del landsorter. der det, att döma efter som det ännu i dag tillgår, trolien skall dröja ett sekel innan man besluter Sig för att samlas vid kyrkporten och skiljas vid grafven. Vi ha emottagit följande skildring af ett begrafningskalas, som för några veckor sedan hölls i en ej särdeles långt aflägsen landsort: Mer än 90-åriga enkan A. O. i by begrafdes bäromdagen, och som jag för tillfället uppehöll mig i grannskapet, blef äfven jag bjuden att närvara den dag hennes åldrige son på gammalt hederligt sätt visade gumman den sista tjensten. Gästernas antal var 80 och ingen af de bjudne hade underlåtit att infinna sig. Vi samlades klockan 8 på söndagsmorgonen i sorghuset och i stora salen mötte oss anblicken af tvenne ofantliga bord, af hvilka det ena var grymt belastadt med kaffekoppar, tolf sorters bröd och sex stora kaffekannor af gammalt godt silfver; det andra bordet var hardt nära att duka under af en ofantlig mängd talrikar och karotter med kall mat af alla slag, såsom salt kött, stek, skinka, korf, ost m. m. och dertill fyra stora smörpyramider på hvar sida af bordet. Sedan man derefter på värdens uppmaning tagit till bästa af hvad huset förmådde, — och detta var sannerligen tillräckligt — gick man in i en annan byggning på gården, för att bese det prydligt AR liket, och sedan hvar och en af de åttio tagit liket i betraktande, rustade man sig till att fara till kyrkan. Då vi stodo färdiga att sätta 0ss upp i våra vagnar, och kistan redan var placerad på en med svart tyg beklädd vagn, utburos på gården stora brickor med vin, punsch och konfekt, hvilket allt bjöds omkring, hvarefter alla gästerna slöto en krets omkring likvagnen och, under en djap bugning för den hädangångna, drucko detta glas till den aflidnas ära. Processionen, mer än 20 vagnar, följde derefter liket till kyrkan, der församlingens komminister förrättade akten, hållande dervid ett för omständigheterna lämpadt tal. Psalmerna ackompagnerades med talang af socknens skicklige orgelnist. Sedan kistan nedsatts i grafven, skedie återfärdep till sorgehuset, der middagen väntade oss. Att detta ej var någon vanlig hvardagsmiddag skall jag söka visa genom att lemna en noggrann redogörelse för de många rätterna. Början gjordes med ett smörgåsbord, am möjligt ännu rikare än det som bestods oss på morgonen, och bränvin samt roselikör voro fyllda på flaskor. Vår gästfrie värd gaf oss tillkänna i afseende å bränvinet att han hade 30 kannor af den sorten och att han, enkom för att hedra sin gamla mors minne, hade gömt det från den goda tiden, då småpannorna ännp vgra sillåtna, men förklarade också att det pp ille pg åt. Derpå satte vi oss till bords och ton Nada följande råtter: 1. Nyponsoppa; 2. Kromgädda med-smör och pepparröt; 3. Erk skinka och köttbullar med blunda önor; 4) Lamfrikasså; 5. Ostkaka; 6. Oxstek med kokta sviskon och rödbetor; 7. Mandeltårta med blancmang6; 8. Krokan. Under hela middagen dracks, förutom halfvan på fisken, vin punsch och öl. kn stund sfter middagen bjöds kaffe och derefter upprepade gån er vin och Konfekt. Derpå kringbjöds te med 12 sorter bröd och Omedelbart derefter började toddydrickningen. Nu var klocKon närmare 5 på aftonen och hära Tindfig tråk: teringen än värit, ahsågs likvål tiden nu värainne latt äta aftonvard och man grep sig sålunda ånyo Jan vid ett rikt dukadt smörgåsbord med helan och halfvan af det omtalta bränvinet. Klockan 10 voro stora borden ånyo dukade för supen. m 180: jag Hå var OrÖrmesgen Mt tg hek udsgåtvorpa, är ja huller Sagänd i Tråknå de fem eller sex rätterna. Klockan a lejpaade jag hegråfningsgården, öfvermåttan stärkt åtminstone hvad min lekamen angick. Omkring 150 af gästerna voro qvar i tre dagar, hvarunder ) trekteringen fortgick, men ehuru bjuden förmådde jag ej ånyo infinna mig förrän tredje dagen på aftonen, då jag fick öfvervara slutet på srafölet Op lg gamma gång graföl på bränvinet. som efter värdens önskap då tötndes till sista drdppati enkom för att hedra den saligen aflidna gummaåns minpg, 1