Jnat tal., som lefvat i den öfvertygelsen, att i de Inu framlagda staten en nedsättning blifvit iakt tagen af åtskilliga tiotusental riksdaler. State belöpte sig nu till 1,339,000, men hade alla före gående år sedan 1860 öfverstigit 1,400,000 rdi med anledning hvaraf tal. funnit det i sjund punkten framställda påstående icke vara med verk liga förhållandet öfverensståmmande. -Hr Carl Is Bengtsson uttalade sig för reservanternas förslag Hr Mannerskantz stödde sig på regeringens åsig och yrkade bifall till betänkandet, hvilken menin; äfven biträddes af hr von Troil. Hr Björel begärde ånyo ordet och bemötte frih. af Ugglas mot br Hedlund riktade yttrande dermed, att ha påstod den af frih. af Ugglas upplästa del af in struktionen ej hafva någon betydelse, emedan dei uttryckligen är stadgadt, att order meddelas a distrikteheferua i de fall der föreskrifter saknas Tal. ansåg instruktionen i detta fall sakna al tillämpning. Vidare tillade talaren att för ej län gesedan fanns en tullstyrelse, som tycktes vare till endast för att skapa tjenster och tal. undrade ej på att den nuvarande styrelsen, oaktadt sit! bemödande, ännu ej medhunnit att i detta afseende ordna allt. Tal trodde att en stor mängd tjenstemän inom tullverket skulle utan olägenhet kunba indragas. Sedan diskussionen härmed var afslutad, afgjordes frågan genom votering, dervid reservantens förslag segrade med 185 röster mot 19. De fyra följande punkterna biföllos utan diskussion. I den sgjette punkten hade utskottet afslagit hr Ola Larssons motion om kustchefernas indragning och i afseende härå hade reservanten, hr Björck, äfven åberopat första utgiftsafdelningens hemställan, hvilken i sammanhang med denna punkt föredrogs och hade följande lydelse: ) att Riksdagen ansett indragning vid slutet af innevarande år böra ega rum af samtliga kustchefsplatserna i Skåne äfvensom af den i Carlskrona tullkammaredistrikt anställda kustchef; samt d) att de tjenstemän, som innehafva förenämnda indragna tjenster, skola å indragningsstat undfå de dem, enligt 1865 års stat under rubriken lön tillkommande belopp. Efter en temligen vidlyftig diskussion bifölls utskottets afstyrkande hemställan. För kustchefernas bibehållande talade hrr grefve Posse, Ola Jönsson, Olsson fr. Helsingborg, Rosenberg och frih. Alströmer, då deremot hrr Ola Lasson, O. Nilsson och Björek yrkade bifall till reservantens förslag. Punkten d) i reservationen blef återremitterad, på yrkande af hr Stråle, sedan frib. Liljenerantz uttalat sig i detta syfte, utan att vilja framställa något yrkande. Öfriga punkter biföllos utan nämnvärd diskussion i enlighet med utskottets förslag, med undantag af punkterna 9 och 14, hvilka återremitterades. Statsutskottets memorial med skrifvelseförslag till regeringen angående tillsättande al komite att utarbeta ett förslag till undervisningsväsendets ordnande i en mera praktisk riktning samt hemställan att för kostnaderna för denna komitå skulle å extra stat uppföras ett förslagsanslag af 5000 rdr — ett betänkande, som tillkommit på grund af återremiss af denna fråga, då anslaget under åttonde hutvudtiseln afgjordes — afslogs med 66 röster mot 42, efter en timmas iskussion, på yrkande af hrr frih. Koskull och rape, oaktadt flera talare nu och .Kammaren rut genom den beslutna remissen uttalade den stora vigten deraf, att denna fråga får en så snar och tidsenlig lösning som möjligt. Flera af Kammarens ledamöter reserverade sig mot beslutet, beklagande att frågans lösning derigenom blifvit ytterligare framskjuten. K. M:ts proposition, af statsutskottet tilistyrkt, om anstånd med betalningen af 1868 — 1570 ärs mnnuiteter å statslånet till Ystad—-Eslöfsbanan uslogs (med 62 röster mot 33) på yrkande af arr Hörnfelt, Björek, Heggström m. fl, på rund af det farliga prejudikat som deri skulle ga, då andra jernvägsbolag nog skulle vilja amkomma med samma anspråk. Utan diskussion bifölls utskottets hemställan utt återstoden af det statsanslag, som beviljats ill anläggande af väg mellan sjön Bolmen och Wieslanda jernvägsstation måtte till en summa Vf högst 41,666 rdr 67 öre få användas redan letta år. Slutligen bestämdes de i regeringsformens 63 bestämda kreditivsummor, i likhet med utkottets förslag. till respektive .1,500,000 rdr och ,000,600 rdr.