Jaävänuacn alven godzandes. Måndagens sammanträde. Andra kammaren. Tulistaten. I detta sammanträde föredrogs och slutbehandlades statsutskottets utlåtande n:r 69, i anledning af K. M:ts proposition angående förnyadt förslag till normal aflöningsstat och till stater å öfriga utgifter och omkostnader vid tullverket för år 1870. I första punkten hade utskottet hemställt att K. M:ts förslag -om bibehållande af distriktchefsbefattningarne i vestra och södra tulldistrikten må af Riksdagen godkännas. Mot denna hemställan hade hr Björck reserverat sig, dervid åberopande första utgiftsafdelningens förslag, hvilket i afseende å den förevarande punkten framställer att Riksdagen må hos K. M:t anmäla: a) att Riksdagen icke kunnat bifalla K. M:ts förslag om bibehållande af distriktchefsbefattningarne, utan beslutit att samtliga dessa embeten, jemte dervid anställda expeditioner, böra vid slutet af innevarande år indragas, och c) att Riksdagen för den tjensteman, som af K. M:t kunde blifva förordnad att utöfva högsta befälet öfver den yttre tullbevakningen i Skåne, uppfört i normalstaten en summa af 6000 rår, att utgå med 3500 rdr såsom lön, 1500 rår såsom tjenstgöringspenningar och 1000 rdr såsom ersättning för resekostnader. Hr Björck, som öppnade diskussionen, ansåg att en förenkling iden nuvarande styrelseorganisationen borde. kunna Skå emedan den nu vore allt för mycket komplicerad; Talaren kunde ej gilla de skäl, som generaltuilstyrelsen anfört för behofvet af distriktschefernas bibehållande och ansåg det vara alldeles klart, att dessa chefer hvarken ega makt att utöfva förmanskap ej heller besitter de egenskaper, som af dem fordras. De skulle egentligen vara förmän för den yttre bevakningen, men sakna såväl den rörlighet som detaljkännedom, hvilka voro erforderliga för att sammanhålla bevakningsstyrkan och förekomma eller upptäcka oloflig varuinförsel. Bättre vore i talarens tanke att detta öfverlemnades åt dem, som hade den närmaste beröringen med den yttre bevakningen. Hvad anginge distriktchefsplatsen i Göteborg, ansåg talaren denna vara helt och hållet umbärlig, såsom endast till för att utöfva kontroll öfver uppbörden, en kontroll, som både fullständigare och bättre skulle kunna utöfvas af tollkammarens egna tjenstemän. Talaren ansåg sålunda både otjenligt och onödigt att bibehålla dessa tjenstemän, och yrkade dessa tjensters indragning med slutet af innevarande år. Att uppehålla tjensterna i de nuvarande innehafvarnes lifstid, ansåg talaren för ett onödigt slösande och trodde det vara bättre för dem sjelfve att de blefve ju förr desto hellre försatta i tillfälle att göra någon nytta, än att i overksamhet bibehålla dem vid tjensten. Hr Ola Bosson Oisson sade sig nogsamt känna att distriktcheferna ej egde erforderlig specialkännedom och ansåg detta vara tillräckligt skäl för tjensternas indragande, hvarför han instämde i den af hr Björck affattade reservation. Grefve Posse och hr Åke Andersson instämde äfven i densamma, i hvad den afsåg indragning af distriktcheferna. Frih. af Ugglas yttrade i afseende å frågan om distriktcbefernas indragning, att K. M:t med anledning-af 1868 års Riksdsgs skrifvelse, angående tullverkets stat jemte flere dermed sammanhängande förhållanden, infordrat generaltullstyrelsens utlåtande, och redogjorde talaren för de skäl, styrelsen anfört för dessa tjensters bibehållande. Talaren förmenade att distriktcheferna på sina platser voro att betrakta såsom en delegation af styrelsen och satte för sin del förtroende till dessa tjenstemäns nödvändighet. I afseende på af reservanten, hr Björek, ifrågasatt indragning åf kust-) cheferna, för hvilket förslag vi här nedan närmare redogöra, uttalade frih. af Ugglas den åsigt, att ) kustchefsbefattningen vore. .en åf de vigtigaste inom tullverket: och han skulle anse det vara högst betänkligt om derutinnan gjordes någon rubbning, . emedan för sammanbållningen af den vidsträckta bevakningen detta befäl af fem kustchefer ej gerna l. kunde anses vara för mycket. Hr Stråle ville gömma medgifva att generaitullstyrelsen egde sakännedom, tillräcklig för att yttra sig i denna fråga, men påstod deremot att styrelsen saknade erforderlig oväld, för att lemna tillförlitliga utlåtanden. Hvad den ifrågavarande punkten beträffade, fäste talaren uppmärksamheten på huru olika förhållandena äro nu mot år 1825, då dessa tjenster anordnades. De lättare komrimnikationerna göra nu distriktcheferna såsom delegation af styrelsen full: komligt öfverflödiga. Tal. förordade tjensternas indragning och yrkade bifall till reservationen. Hrl. Hedlund förordade förenklade former och ansåg de mellaninstanser,; som utgöras af distriktcbeferna, vara vigtigast af allt att få bort, ty inom tullver-. ket ansåg tal. nödvändigt att befallningarne meddelades direkt från första myndigheten, helst han N trodde att kontorscheferna ej ens erkände sig pligtige att lyda order från någon annan än styrelsen. Tal. trodde ej att distriktcheferna följa den dem gifna instruktion och ej heller att de uppfylla sitt ändamål såsom rörliga och öfvervakande. Tal. yrkade indragning af de båda distriktchefstjensterna med tillhörande kanslier. I fråga om kustcheferna sade sig tal. ej vilja yttra: sig, men ville dock nämna att det funnits kustchefer, om hvilka man aldrig erfarit hvad de gjort, och ehuru dessa chefer ej uträttat något, batva likväl funktionerna fortgått. Hr Jan Andersson yrkade bifall till reservationen. Hr Olsson från Helsingborg ansåg det vara alldeles tydligt att distriktchefsbefattningarne böra indragas, om man , tager i betraktande den tid som förflutit och de stora förändringar, som försiggått sedan år 1825 då reglementet upprättades. På denna tid har smugglingen betydligt aftagit och kommunikationerna på allt sätt förenklats och underlättats, så att tullkamrarne numera borde taga order direkt från generaltullstyrelsen. För utöfvande af kontroll, såsom styrelsen framhållit, ansåg tal. dessa chefer ingalunda behöfliga och lika litet i deras egenskap af chefer för den yttre bevakningen, hvarpå tal. såsom exempel framställde förhållan-; det i Helsingborgs-distriktet; som är så stort att detsamma drager större bevakning än alla de öfriga tillsammantagna, men distriktchefen har ej vidare att göra, än att årligen verkställa fyra mönstringar. Man kan, fortfor tal, ej rimligtvis fordra att distriktchefen skall nattetid, då naturligtvis smugglingen försiggår, utöfva en öfvervakande l. befattning. -I fråga om kustchefernas indragning hade tal. deremot den åsigt, att detta skulle vara till stor skada för landet, emedan det skulle leda till smuggleriets tilltagande, en omständighet, som vore tillräcklig att förmå tal. att för sin del yrka på kustchefernas bibebållande. Hr Hörnfelt talade för vo till reservationen. Hr Ivarsson yrkade bifall till reservationen och sade sig med , vemod hafva mottagit del af K. M:ts proposition ang. tullstaten, emedan man väntat besparingar il: densamma. .Frib. af Ugglas replikerade hr Hedlund, med afseende å det at honom gjorda påståendet att. underlydande ej skulle vara pligtige att lyda distriktcheferna och uppläste, för att ädagalägga detta, dithörande paragrafer af instruktionen. Vidare bemötte tal. hr Ivarssons yttrande i