Aftonbladet – 4 maj 1869, sida 3

evmvsrrm . UTRIKES, De franska tidningarne äro nästan uteslutande uppfyllda af valartiklar. En mycke intressant valstrid väntas i Marseille, de Thiers skall uppträda mot Ferdinand d Lesseps, Suezkanalens anläggare, hvilken ge. nom en adress från 1900 ansedda köpmär Joch invånare blifvit uppmanad att åtaga sig .Irepresentantskapet för Marseilles första valkrets. Lesseps lemnade den 25 April Alexan-Idria och väntades den 1 Maj till Marseille I hvarifrån han i denna vecka begifver sig til I Paris. Egypten för att åtfölja vickekonungen Ismail Tpå hans resa till Frankrike. Den 9 dennes skall han återvända til HOLLAND. Arbetareoroligheterna i de belgiska fabriksdistrikten hafva, enligt ett telegram från Haag, äfven fortplantat sig till Holland. På ön Walcheren vid Scheldes vestra utlopp hafva arbetarne gjort upplopp. Fem personer dödades och många sårades. Från närmast belägna garnison ditsändes trupper för atf dämpa oroligheterna. Det af regeringen väckta förslaget om förökande af antalet medlemmar i andra kammaren från 75 till 80 har antagitsaf nämnda kammare med 40 röster mot 27. På samma gång föreslog en medlem af det konservativa partiet att nedsätta valrättscensus, som nu varierar mellan 20 och 112 gyllen skattebetaining; men sedan ministern förklarat, att han sjelf ville förbereda en förändring i samma riktning, och icke famn lämpligt att, innan de nya valen hållits, vidtaga någon åtgärd derför, blef frågan uppskjuten till nästa session. ENGLAND. Den 27 April föredrogs till andra läsning lord Russells förslag om utnämning af 28 peers på lifstid. Under diskussionen förklarade lord Derby sig icke vara emot grundsatsen, men ville inskränka lifstidspeerernas antal samt motsatte sig, att litteratörer, konstnärer och vetenskapsmän skulle kunna upphöjas i denna värdighet. I allmänhet förenade sig de öfrige talarne, med undantag af lord Malmesbury, om att godkänna grundsatsen, och andra läsningen blef också beviljad. Från norra Irland berättas om blodiga uppträden. I staden Londonderry ha protestanter och katoliker drabbat tillsammans, kastat stenar samt till och med skjutit på hvarandra. Polisen måste blanda sig i saken och göra bruk at sina gevär, till dess slutligen lugnet blef återstäldt vid midnatt. Två personer blefvo dödade och flera lifsfarligt sårade. NORD-AMERIKA., Representanthusets i Washington förut om. talade resolution rörande upproret på Cuba : ir af följande lydelse: Befolkningen i För-l, enta Staterna sympatiserar med befolkninsen på Cuba i dess sträfvanden för att förskaffa sig oafhängighet och upprätta en republikansk regering, som försäkrar den om ndividuel frihet och gifver alla medborgare ika rättigheter. Representanternas hus vill it presidenten skänka sin konstitutionella nedverkan, när en republikansk regering är nförd på Cuba och han anser det vara rikigt att erkänna öns oberoende. Detta belut fattades med 98 röster mot 24. Enligt konstitutionen äro kammarens beslut rörande itrikes frågor visserligen icke bindande för residenten, men detta beslut må icke desto nindre betraktas såsom ett karakteristiskt ecken på uppfattningen af Cubas ställning Amerika. Presidenten har också, enligt elegram af den 28 April från Newyork, örklarat, att regeringen öfvergifvit all fanke å att intervenera i de cubanska angelägeneterna och blott vill se till, att amerikan-? ka medborgares rätt blir skyddad. — Moteys utnämnande till Förenta Staternas sänebud i England torde ej befrämja Alabamarågan. Han är känd som ifrig radikal och notståndare till sin företrädare Reverdy ohnson. Motleys program tyckes vara: Jtarhetandet af en ny öfverenskommelse på np ny grundval, hvari Englands hållning uner det amerikanska kriget först och främst kall desavueras, Motley har också den ofentliga meningen i Amerika för sig, och den r fiendtlig mot Engiana. — I en Newyorkidning har man också helt nyligen seit det rkandet drifvas, att unionen bör annektera janada såsom ersättning för de skador och örluster Alabama m. fl. under kriget tillfoAm ros HV hh Eton oc me Ar 2 at unionen, —