Aftonbladet – 30 april 1869, sida 2

AR TUREEER SET PEST ENG UEBESe DD. ERARET ARARA OEMRRDEN SARA ernvägsbyggnadsstyrelsen af egaren inköper ifråavarande fastighet och i sammanhang med påsående ombyggnad af närliggande gatudelar utigger densamma till allmän gata, staden är villig ut till detta ändamål bidraga med ett belopp i tt för ailt at 2000 rdr. Efter en stunds öfveräggning blef denna hemstälian bifallen, UTRIHES. FRANERIKE. Den för någon tid sedan bebådade officiösa skriften Progreös de la France sous le gourbernement inpöriala har nu utkommit. Den 70 helarkssidor stor och meddelar efter officiella handlingar en redogörelse för Frankvikes utveckling sedan 1851. Här äro sam. lade många intressanta data, som vittna om, att landet icke blott i materielt, utan äfven ; intellektuelt och moraliskt afseende gjort de betydligaste framsteg. I första ardelningen talas om betolkningen, åkerbrnket, handeln, industrien, de allmänna arbetena, jernbacorna och landsvägarne, postväsendet och telegraferna, den allmänna undervisningen och de sköna konsterna, de välgörande stiftelserna m. m., hvartill sluta sig två kapitel om Paris och civillistan. 1 andra afdeluingen undersö ällor, öfver hvilka regengen förfogar för att befrämja utveckliogen och betrygga den; till det senare sleget räknas armön och flottan. Slutligen afhaudlas Frankrikes utveckling utåt, Algeriet och kolonierna. På tan alla dessa områden visa de statistiska upplysningarna ett mycket stort ramåtskridande. Vi vilja här exempelvis öra några siffror. Den odlade delen af landet har vuxit med 458.057 hektarer, vinproduktionen med 35,000,000 hektoliter. Väret af inoch utförseln har stigit med 512.060,000 francs, kofferdiflottan med 50,000,600 tons. Jernbaroina utgöra 16,260 lometer emot 3.546 år 1851; till land or ha blifvit anlagda, och elevernas antal har tilltagit med mer än en million. Spar ckernas antsl har ökats med 1,198.6 gen i Frackrike var år 1866, den sista folkräkningen företogs, omkrir 2.400,000 större än år 1851, och häri har, som bekant är, Savoyens och Nizzas injrlitvande i Frankrike icke ringa del: BeIkniogen i Paris utgör 1,825,:-00, hvilket ing med ungefär 772,000 invåse med 185L Utvecklingen i det hela taget storartad; värdet af egendomarne har t. ex., stigit med 3,400,000,000 francs. Statens inkomster i dubblats; ty de ha stivit från otnkriog 20,800:000 till omkriog 42,200,000 i De utomordeutliga vtgitterna ha i grad förökat Frankrikes rikedom. som en gång skola hemtalla värde af 7000 millioner francs. V af armöns materiel ar nästan fördubb ty det har stigit från 591 tili 068 miliior res; detsamma gäller om. marinens matcriel, hvars värde år 1851 otgjorde 784 millioner, men nu uppgår till 1.400 millioner. Den erme, som Frankrike efter 1868 års lag kan ställa i fält, utgör 750,000 man, hvilket är en tillökning af 325,000 man. Härtili kommer ytterligare det wobila -nationslgardet, som nu består at 350.000 man, men efter hand skall stiga till 570,060 man, Förökningen af Frankrikes militära krafter utgör således 700,000 man, under det att utgifterna blott skola stiga med 13,000,000 franes. Frankrike har från år 1858 till 1868 förskaff:t sig mer än 5000 refflade ks rn. Mer än en million Chassepotgevä t anskaffade, och nu kan äfven det mobila nationalgerdet. förses med dessa vapen. Till slut heter det i den offiösa skriften: Förökningen af den allmänna kedomen har medfört två vigtiga resultater; för det första en förminskring af de fattiges antal, som är reduceradt med en tjugonde samt vidare den allmänna moralens f , hvilket, kan konstateras genom brott E ande, nemligen med 39 proc. för gröfre brott och 21 proc. för mindre: förbrytelser, likssom dödsdomarnes autal förninskats med två tr-djedelar. På de sista 16 ären har således en betryggad äkerhet rådt inom landet, och den stora. massans vilkor ha förbättrats. Utomlands har Frankrike häfdat den rang, som tilikomner det. Området bar fatt en utvidgning i nya departement, våra kolonier ha blifvit kade med 6 ypperliga provinser i Kokinkina, och de k rliga örnarne ha visat sig segerrika i 4 verldsdelar. Sådan är uppgörelsen af kejsardömets räkenskaper. SPANIEN. Constitutionels korrespondent i Madrid omtalar, att på senaste tiden provisoriska regeringen och preussiska sändebudet haft tifliga underhandlingar med hvarandra. Detta iges stå i förbindelse med en ny tronkandidatur, i det meningen skulle vara att tillbjuda segerherren vid Sadowa, preussiska prinsen Fredrik Carl, spanska kronan. Denna uppgift torde dock vara i lika stort behof at bekräftelse som det dristiga påståendet, f Castelar framstäldt i parisertidningen Ave-r national: Republiken är faktiskt uppEnligt en uppgift i Liberte förden 20 dennes skuile det icke vara prins Fretrik. Caxl utan arfprinsen Leopold Stephan Carl af Hohenvzollern-Sigmaringen (född 1835, broder till Carl af Rumenien, gift 1861 med en syster till konung Lmis af Portugal), som är den utsedde tronföljaren. Hur man på det bela taget bedömer förållandena i Spanien framgår af följande korrespondens till den franska Moniteur: Sa— kernas nuvarande tillstånd kan efter allas meniog ej fortfara länge. Orsaken till att det fortfarit så länge det gjort ligger helt enkelt deruti, att ingen velat bära ansvaret tör en förändring, som lätt kunde medföra allvarsamma följder. GQeveral Prim arbetar Iirigt på att dela hären i tre operationskårer, hvilka skall kontentreras kring tre stra