Article Image
RINSDAGUN Religionsfrihetsfrågan. Lagutskottet har uider den 27 dennes afgifvit betänkande n:r 34, i anledning at tvenne inom Ändra kammaren af her S. Ribbing och P. A. Siljest äckta motioner angående utvidgad religionsfrihet; och hemställer utskottet att Riksåsgen ville för sin del beslota utfärdandet af en författning, angående främmande kristna trosbekännare och deras religionsöfning, så lydande: Med upphätfvande af k. förordningen angående främmande trosbekännare och deras religionsöfning den 23 Okt. 1860 samt kongl. ungörelsen angående lysning till äktenskap emellan personer, af hvilka den ena tillhör luthersk mling och den andra tillhör annan kristen troshekännelse den 19 Jan. 1847, förordnas som följer: S1. Vilja bekönnare af annan kristen lära, än den evangeliskt lutherska bilda särskild församlin öre derom hos konungen ansökan, samt uppgitvo sin trosbekännelsee och församlings ordnivg; bifoge ock, der de svenska kyrkan tillhört, bevis om sådan anmälan för utträde derur, som i ner Konungen skäl att anexe den församling rätt till co sg låten församling anställa såsom I föreståndare r rtill lämplig person samt göre I derom an i Stockholm hos öfverståthållareembetet och annorstädes i riket hos Konungens fallningshafvande; och må församlingen derför innan ej träda i utöfning af de henne tillkommangheter. , tåndaren hafve tillsyn derå, att församlinentliga gudstjenst öfverensstämmer med ppgifna trosbekännelse och församlingsordning, sumt att allmän lag dervid ej öfvertrådes. Sker annorluada och varder på anmärkning af föreståndaren det felaktiga ej rättadt, anmälv ban förhållandet bos öfverståthållareembetet eller Konungens befallningshafvande. jemte vare föreståndaren pligtig att föra de r, hvarom Konungen förordnar; att lemna erforderliga upplysningar angående församlingens medlemmar, samt att för öfrigt ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af vederbörande honom meddelas, feår föreståndare från sin befattning, anställe försanlingen ofördröjligen en annan och göre derom anmälan, såsom ofvan är sagdt. 3. Har medlem c nska kyrkan omfattat främmande kristen lära och vill för den skull ur kyrkan utträda; gifve sin afsigt tillkänna för kyrkoherden i den församling hen tillhör; uppgifve ock det trossamfund, hvartill han vill öfvergå. Framhärdar han i sin afsigt, inställe sig, sedan minst två månader förlutit, p nligen hos kyrkoherden samt anmäle sig till utträde ur kyrkan; och göre kyrkoherden derom anteckning i kyrkoboken. Ej må någon från svenska kyrkan utträda förr, in haa fyllt 18 år eller, der hon yngre är, visat ega den k stendomskunskap, som för konfirmation erford; ska kyrkan sig anmfund, hvars tära Varder han i främmande församling uppta 220 den församlings föreståndare att derom inom två månader göra anmälan hos vederbörande kyrkoherde i svenska kyrkan. S 4. Förr, än äktenskap af främmande trosförvandt ingås, skall lysning afkunnas i den till svenska kyrkan hörande församling, inom hvars område qvinnan är boende. Kyrkoherden i samma församlin st gen; hvarvid för främutfärde lysni vandt ej erfordras bevis om dop och p emellan dem, hvilka begge tillnimande trossamfund med sådant rskop, att konungen funnit åt detsamm: anna anför att vigsel med laga verkan fö rätta och förty rättighet derwuil medgifvit, skali fsiutas med vigsel e samfundets kyrkobok. Tillhöra de olika främmande trossamfund med sådant presterskap, som nyss är nämndåt, eller är blott endera medlem af dylikt samfund; då må äktenskapet kunna afslutas antingen medelst vigsel, förrättad af dertill herattigad prest inom enderas trossamfund, eller ör borgerlig myndighet, på sätt här nedan sägs. Samma lag vare i fråga om äktenskap emellan främmande trosförvandt och med!em af svenska kyrkan. Der ingendera tillhör svenska kyrkan eller sådant främmande trossamfund, som ofvan omförmäldt är, skall äktenskapet ingås inför borgerlig myndighet. : Borgerlig myndighet, inför hvilken äktenskap må afslutas, vare i stad magistrat. och på landet kronofogde. Dessa myndigheter hafva att i fråga om äktenskapshinder öfva den tillsyn som vigselförrättare enligt Jag åligger. Sedan såväl mannen som qvinnan afgifvit sitt ja och samtycke till giftermålet; varde de för äkta makar förklarade; Hvad sålunda förekommit, skall upptagas i särskildt öfver sådana ärenden fördt protokoll, hvilket, der äktenskapet är inför kronofogde ingånget, af vittnen bestyrkes. Det äktenskap ege full borgerlig gillighet, ändock att vigsel ej förekomit. mit. s6. Barn af äkta makar, som vid barnets födeise äro medlemmar af samma främmande trossamfund, må i dess lära uppfostras. Äro fö drarne vid barnets födelse medlemmar af skilda främmande trossamfund; ege fadren bestämma i hvilketdera samfundets lära barnet skall u pfostras. Tillhör endera sådant trossamfund och den andra svenska kyrkan, då skall barnet i evangeliskt lutherska I uppfostras. Har emellan makarne träffats aftal om deras barns uppfostran i evangeliskt lutherska läran eller främmande troslära, som en af makarne bekänner, vare sådant aftal gällande, så framt det blifvit före åktenskapets ingående skriftligen upprättadt och uppvisadt, för vigselförrättare, derest vigsel skett, men eljest den myndighet, inför hvilken äktenskapet af slutats. Barn af föräldrar, som ej ingått äktenskap med hvarandra, må, der modren tillhör främmande trossamfund, i dess troslära uppfostras. Då begge föräldrarne eler, när endera död är, den efterlefvande eller, der de lefva åtskilda, den af dem, sem har barnet i sin vård, öfvergår från svenska kyrkan till främmande trossamfund. eller från ett sådant till annat, må, der beggo öfvergå, fadern och, i öfriga fall, den efterlefvande eller den af makarne, som har barnet i sin vård, bestämma i hvilketdera samfnnds lära barnet skall uppfostras. 5 7. I afseende å folkundervisningen, skola främmande trosförvandter och deras barn vara under

29 april 1869, sida 2

Thumbnail