Aftonbladet – 28 april 1869, sida 2

Förslaget till ny föreningsakt mellan Sverge h Norge har i dag blifvit af båda Kam-ftu rne antaget att hvila till grundlagsenlig ;handlig vid nästa Riksdag. Beslutet här-ec n fattades utan votering i Andra kammas n, efter en helt kort öfverläggning, och med on betydande majoriteten af 89 röster moti!t I i Första kammaren, der emellertid en temj gen långvarig debatt egde rum. Dennall ;rde dock hufvudsakligen de formella be-s inkligheter mot förslagets behandlande såom grundlag, hvilka uttalades af grefve fenning Hamilton, och understöddes af grefve . G. Mörner och hr Nordström. Man anföre, att då vår Regeringsform uttryckligen it ppräknade hvilka lagar, som vore att till rundlagar hänföras, kunde några andra lagar 1 j såsom sådana anses och behandlas. Också f ade, erinrades det, den nu gällande Rikskten blifvit antagen vid en enda Riksdag, !i den för civillags stiftande stadgade ordning. 1 )enna åsigt bemöttes och förslagets antaande till hvilande förordades deremot af! xcellenserna De Geer och Sparre, statsråden erg och Carlson, samt; hrr Rydin, Wern, Jh. Dickson, Bergstedt, Faxe och Wallen-11 erg. Det erinrades från denna sida, att då let framlagda förslaget verkligen för. nledde ändringar uti nu gällande grund-! agar, måste detsamma också behandlas iden : rdning, som för stiftande eller ändring af rundlagar är föreskrifver, och om man icke akttog detta vid antagandet af den nu gä ande Riksakten, ehuru äfven denna verk sen föranledde modifikation af vissa stadande i våra grundlagar, så var detta ett: dtvång, då på Riksaktens omedelbara an.agande berodde huruvida föreningen skulle komma till stånd eller ej. Den omständigheten, att grundlagen nämner vissa lagar hvilka ; skola såsom grundlagar anses, kunde väl i jfrigt icke hindra att någon ny lag, som stiftades i den ordning för grundlag finnes föreskrifvet, till grondlag upphöjes. Debatten rörde äfven till någon del sjelfva förslagets innehåll, i det t. ex. hr Almqvistuttalade sin iafgitven motion redan uttryckta åsigt, att slaget vore oantagligt nufvudsakligen derföre att genom detsamma icke infördes någon unionel representation. Dessutom ansågs det innehålla för många detaljbestämmelser, hvilka ej borde finna plats i en grundlag. -Häremot invändes af förslagets försvarare, att man ej borde förkasta det bättre derföre att man ej kunde erhålla det bästa. Sambandet mellan de förenade rikena utgjordes nu endast af den unionella konungen; genom förslaget skuile detta samband komma att utgöras ven af det unionella statsrådet, hvars in rande borde föregå införandet af ett unionsparlament. Förslaget innefattade ett framsteg, och skulle utgöra en god basis för vidare utveckling. Öm förslaget innehölle detaljbestämmelser, som ej borde der finnas, så vore detta någonting, som det hade gemensamt med våra öfriga grundlagar. Hr Wallenberg uttalade slutligen den åsigt, att om man, såsom fallet torde vara med många, ej hunnit göra sig så förtrogen med förslaget, att man kunde besluta sig för att fö a det, så vore det just lämpligt att antaga det till hvilande, för att få tid att närmare studera detsamma. I Andra kammaren yrkade hrr Ahlgren och Leffier att förslö skulle ats den förre hufvudsakligen derföre att det ioskränkte de båda rikenas rätt att hvart för sig cnr, TA den senare på dei hr Almqvists reserva anförda skäl. Staterådet Berg och hr Nils I Larsson i Tullus upptogo korteligen till heI svarande de gjorda inkasten, erinrande blatid annat, att hvarje föreningsaftal måste inneI fatta vissa inskränkivgar i deras sjelfbestämningsrätt, som sluta aftalet. tillade, att de uppoffringar af sjeltbestämningsrätten, bvilka föreningen redan nu pålade oss, ingalunda varit gjorda förgäfves, då de betryggat fred mellan de båda rikena inI bördes och utåt i afseende på andra stater, Det egnades i denna Kammare icke synnerlig I uppmärksamhet åt den korta debatten, hvara! man med fog torde kuvona sluta, att man var I på förhand ense om att göra förslaget hviI lande. Andra kammaren har sedermera bifall det statsutskottets utlåtande, som tillstyrke i dradt antagande af de I! k. förslaget om grundräntors och kronotionde: I förvandling i penningar, samt lagutskottelts I förslag till särskild skogs ng för Gotland. Sistnämnda fråga e en ganskz ussion, under hvilken man fick hör: s de gamla påstå gärder till skogs e utgöra ingrepp ide: j enskilda eganderätten. I Statsrädet Ebrevheim afiewnade i I Kamraroe en kongl. proposition om be af medel till allmä tiga arbeten tl un jderstöd åt de af missväxt lidande delar a landet. seem — Försvarsutskottet har, i anledninj Jaf Kamrarnes skiljaktiga beslut uti åtskillig frågor rörande K. M:ts proposition till Riks I dagen, angående landtförsvarets organisation loch deinom Riksdagens båda kamrar i samm: lämne väckta motioner, inkommit med sam I manjemkningsförslag samt med ledning huf I vudsakligen af Andra kammarens beslut till styrkt Riksdagen att besluta: att K. Mit wnanhlgtslagen om ind ll vraAnAsSi tin AY