Aftonbladet – 22 april 1869, sida 4

BLANDADE ÄMNEN. De franska folkrepresentanternas arvoden. Systemet att betala folkets representanter, skrifver Times korrespondent i Paris, d2terar sig från 1789. Representanternas antal iden första nationalförsamlingen var 774, eller 9 från hvart departement, utan afsende på befolkningens antal. Hvar och en erhöll 18 francs om dagen; tillsammans således dagligen 13,982 fraics eller i månaden 331,968 francs, hvilket för hela samlingstiden, nio månader, utgör 2,987,622 francs, samt dessutom 81,300 francs till komitterna, således sammanlagdt 3,038,922 francs. Under det första kejsardömet erhöllo lagstiftande församlingens medlemmar hvardera 10,209 francs för sessionen: Under restaurationen åtnjöto de deputerade icke något arvode; endast kammarens president aflönades med 100,000 francs årligen. Ej beller under Ludvig Filip undfingo representanterna någon erersättning; presidenten tppbar 10,000 francs för hvar månad sessionen varade. 1848 var antalet representanter 900 med ett dagligt arvode af 24 francs. Det årets session varade i 9 månader och kostade, med presidentens lön, 4,905,000 francs. Den nuvarande lagstiftande kammaren består af 282 medlemmar, hvilka intill sista tiden erhållit 2500 francs månatligen, eller tillsammans, när sessionen i medeltal varar 5 månader, årligen 12,500 francs. Emedan sessionen stundom kan bli kortare, har det nyligen blifvit så förordnadt, att de deputerade hädanefter skola få sina 12,500 francs årligen, utan afseende på sessionens längd. Presidentens lön är 100.000 francs samt 30,000 francs i taffelpenningar. Sålunda kostar hvarje session nu 3,514,000 francs. — Hlumpigt försök. Från Engelholm berättar stadens tidning: En bonde, hvilkens namn vi nu d vilja utsätta, har till Norra Åsbo häradsrätt blifvit instämd för att kännas skyldig punga ut med en lämplig summa såsom bidrag till ett barns uppfostran. DPen kärleksfulle barnfaderns sak är så tydlig och klar, att svaranden väl inser, att han blir dömd åtminstone till edgång. Han har ock trott sig förmärka, att penningens makt är stor här i verlden och att den understundom kan starkt imponera till och med på domare. I denna tro skref bonden häromdagen ett bref till häradshöfding P. Wester och bifogade såsom mutor en splitter ny 100-rdrssedel, med begäran att häradshöfdingen skulle afdöma kärleksmålet till den illmarige bondens fördel. Men vid senaste urtima ting i Åby uppläste häradshöfding Wester offentligt bemälde skrifvelse samt öfverlemnade till kommissarien Palm det från bonden: emottagna penningbeloppet med tillsägelse att samma bölopp skulle lemnas till ordföranden i Gråmeustorps fat tigvårdsstyrelse för att användas 41 fattigas understöd, — Praktiskt. På Göteborgs utskänknings bolags kontor har i dagarne en egendomlig prof ning af varor egt rum, i det stadens-vinhandlare sjelfva eller genom ombud fått undersöka för le verans inlemnade dryckesprofver, utan att känns den, som ingitvit dem. Det komiska var, att vin handlarne dervid icke sällan Klandrade sin eger vara. Sättet är pråktiskt och egnadt att skaffc bolaget fällt goda varor. Redovisning för å Aftonbladskontoret vid Mynttorget insam lade bidrag till den utblottade familjen med två barn: W: B. 2 rdr. Ä—m 5 rdr. Th. N. 2 rdr