Aftonbladet – 22 april 1869, sida 3

klarade värdsbusvärden och såg mycket vigtig ut, men det är kanske bäst att inte tala om allt som berättas. Jo, allt, allt, ropade målarne i korus. Tag ännu ett petit-verre, fader Sobresac. Det underhjelper minnet och gör tungan smidig och lätt. Det säges, menade fader Sobresac, att det der bandet gör vackra louisdorer. Louisdorer! utropade konstnärerna. Det ordet hade en god klang. Som jag säger, mine herrar, bekräftade fader Sobresac och slog uti ytterligare ett pelit-verre, hvilket han sedermera. skref upp på målarnes syndaregister i den stora kassakladden, ganska vackra louisdorer, men af en fördömdt dålig metall. Det skall vara mycket skickliga karlar. Har ni sett någon af dem, fader Sobresac? frågade Jaune-de-Chröme. Af falskmyntarne? Nej, af louisdorerna. Inte ännu, Gudskelof. Jag undersöker noga hvarenda guldslant, som jag inkasserar. Akta er, mine herrar, för det falska myntet. En vacker dag kan man, utan att man anar det, blifva innehafvare af tjugu eller tretio louisdorer, som... Af tjugu eller tretio lonisdorer! utropade hela konstnärskaran. Det är mycket lätt för er, fader Sobresac, att tala på det viset men hvad oss beträffar, så löpa vi bra liten fara att råka ut för så många guldstycken. Som jag säger, mine herrar, af tjugu eller tretio louisdorer,, fortfor Sobresac, oeh de kunna allesamman vara falska... Hvilka kanaljer, dessa falskmyntare! Riktiga socialister, som vilja beröfva oss vår egendom och göra hederligt folk olyckliga. Akta er för louisdorer, i dessa dagar, det ber inger ännu en gång, mine-herrar. (Forts.)