Aftonbladet – 22 april 1869, sida 2

an emotse ännu utförligare debatter, och der len sannolikt skall underkastas nya ändrinar, öfver hvilka odelsthinget då på nytt .ommer att förklara sig, hvarpå alltsamnans återigen remitteras till lagthinget, för tt möjligen till slut komma under behanding I plenum. Det är således högt op og angt frem,, innan man uppnår något slut på lenna sak; möjligen blir slutet till och med let, att alltsammans lägges åsido för denna sang. AF de förändringar, som odelsthinget har öretagit i det af utskottet föreslagna ordandet af de särskilda undervisningsämnena, iro de vigtigaste, att i realgymnasiet latin ir borttaget, hvaremot fornnorska, som var uppstäldt såsom valfritt ämne; blifvit tvunet, ämne, sämt vidare att latinstilprofvet icke skall vara examensämne i latmgytnasiet. Jön annan förändring deremot; hvilken kvrkodepartementet hade varit nog fördomsfritt att föreslå, nemligen att undervisningen i reliojön skulle upphöra, med mellanskolan, det Il säga ungefär vid den ålder, då de festö ärjungar af presten konfirmeras, vann icke odelsthingsmajoritetens bifall, ehuru den förordades ieks Wett af lekmän, utan äfven Af prester, hvilka framhöllo, huru liten betydelse för utvecklingen af ett personligt relisiöst lif — öch jag vill tillätga: för utvecka lingen af en sund, verkligt historisk blick på de religiösa fenomengerna — den vanliga böres skolundervisningen i rengion Har tet sitt minnesarbete, sin utanläsning och sin skolmästareaktiga torrhet i det hela taget. Granskningen af de disciplinära föreskrifterna gaf anledning till ett temligen skarpt ordbyte. En talare föreslog nemligen, att all kroppsaga skulle vara förbjuden i den ögre allmänskölan (således för gossar mellali I och 18 år), hvilket baturligtvis väckte stor förfäran hos pedagogerna, Ulgångeti blef likväl, att användandet af kroppsstraff endast skall vara tillåtet i mellanskolan, d. v. s. till 14—16 års ålder: För hållafdet af examen artium —studentexamen — hade blifvit föreslaget. att en särskild examepskomite skulle inrättas: Denna apparat förkastades af odelsthinget, som i stället beslöt öfverlemna den muntliga delen at examen till vederbörande skolor, der den skall hållas i närvaro af två af öfverstyrelsen dertill utsedde censorer. Den sksiftiiga delen af examen absolveras äfven vid kolorna, men efter uppgifter, som lemnas af derbörande fakulteter vid universitetet, hvilka (ven bedöma de utarbetade specimina. Detta iller emellertid blott för de offentliga skolornas eller de med dessa lika ställda skolornas lärjungar. Hvad deremot de s. k. cprivatisterne angår, så skola desse ha valet mellan att inställa sig till examen antingen vid en offentlig skola eller vid universitetet. I det senare fallet skall såväl den muntliga som den skriftliga examen hållas at vederbörande fakulteters professorer. Slutligen kommer hvad som i mångas ögon är sakens egentliga kärnpunkt, de i-universitetsstatuterna yrkade förändringarna. Hela den föreslagna skollagen går nemligen ut på att öppna tillträde till universitetet och derigenom till statens tjenst på två vägar: på den ena sidan genom en klassisk unde visning, på den andra genom en real. Men under det att föreslaget väl ville öppna tillträde till sjelfva universitetet på lika vilkor för båda bildningslinierna, var förhållandet icke detsamma med embetsexamina. I afseende på dessa fordrade nemligen förslaget, att de, som kommit in vid universitetet på den reala undervisningslinien, skulle, innan de släpptes fram till embetsexamen, underkasta sig en särskild examen i latin, och detta anspråk ställdes icke blott på teologer och filologer, beträffande hvilka dess billighet och nödvändighet voro obestridliga, utan äfven på jurister och läkare. Härom hade nemligen den föreskriften föreslagits, att arealstudenter icke kunna inställas till juridisk eller medicinsk embetsexamen, innan de hade undergått en muntlig examen i latin, genom hvilken de visa sig ha genomgått ett lämpligt urval af lättare historiska fö fattare, samt i afseende på juridisk embetsexamen ett eller två af Ciceros tal. Detta anspråk utströk odelsthinget och insatte i stället följande föreskrift: Realstudenter erhålla genom undergången juridisk eller medicinsk embetsexamen samma rättighet att anställas i statens tjenstebefattningar, som genom universitetsstatuterna at den 28 Juli 1826 är tillförsäkrad tjenstekandidater i nämnda fack. Den genom statuternas 33 för jurister bestämda examen i den romerska rättens system med dess historia och antiqviteter bör ordnas sålunda, att den fordrade kunskapen kan förvärfvas och pröfvas, utan att derigenom hos examinarderne förutsättes kunskap i grundspråket.n. Sedan dessa särskilda punkteblifvit diskuterade och afgjorda, uppstod frågan, om hela lagarbetet skulle läggas till handlingarne eller ytterligare få fortgå genom att öfversändas till lagthinget. Det senare skedde, men på ett sådant sätt, att det var tydligt, att flere af dem, som nu röstade för öfversändandet, derigenom blott ville gifva lagthingets medlemmar tillfälle att älven yttra sig om de särskilda frågorna, på det att när skolväsendets omorganisation åter komme å vane, att så mycket större och fullständigare untal yttranden i denna sak skulle föreligga rån nationalrepresentationens båda afdelninvar. Ett talrikt parti inom odelsthinget anser nemligen det nuvarande ögonblicket icke vara det lämpligaste att på grundvalen af frågavarande förslag uppby ga ett alldeles rytt system för vår högre allmänna bildning, ch desses uppfattning af saken var det som J. Sverdrup, sedan specialdebatten blifvit aflutad, i korthet uttalade och motiverade. Jan framköll åtskilliga punkter, som icke kunde rättas under storthingets granskning ut förslaget, men som kräfde ett alldeles nytt slag. Först mellanskolans organisation och tällning; den skulle nemligen aldrig i sitt nuvarande skick bli en börgareskola, utan lott en förberedelseskola för gymnasierna. Jernäst cen alltför stora bundenheten i afsende på undervisnivgsämnena, i stället för att åväl lokala som individuella förhållanden ärvid borde komma i betraktande och att lera linier, betecknade genom fackgrupper, orde föra till universitetet och den högre