Aftonbladet – 22 april 1869, sida 2

nyntsystem, grundadt pa guld; i den Andra s frågan om skogsförvaltningens organisation. d Såsom det var att förmoda, ville Förstan kammaren icke följa det sammansatta banko-n och lagutskottet i dess tolkning af 72 reseringsformen, hvilken tolkning går derpå ut, !n att bestämmelsen att riksbankens sedlar skola ti med silfver inlösas, icke skulle lägga hinder ri I vägen för fattandet af ett beslut om anta-d sande af guld till grund för landets myntsystem. Då man emellertid allmänt önskade v en reform i denna riktning, yrkades af flerel!s talare — bifall till grefve J. O. Mörners reservation, med någon modifikation, genom hvilken framställningen till K. Maj:t endast skulle innefatta en begäran om frågans utredning och om propositions afgifvande till Riksdagen, om sådant pröfvades ändamålsenligt, utan att Riksdagen godkändt de af utskottet förordade grunder för det nya myntsystemet och ännu mindre biträdt utskottets uppfattning af frågans ställning till 72 R. F. Andra talare yrkade bifall till hr Bergströms af oss förut I utförligt omförmälda förslag, som afsåg att t Riksdagen nu genast skulle för sin del bifalla guldmyntsystemet, att tillämpas konventionelt vid sidan af det egentligen legala på silfver grundade myntsystemet, Debatten visade emellertid, att det Mörnerska förslaget, wodifieradt på sätt vi äfven omförmält, hade öfvervägande sympatier för sig, och det blef också af kammaren utan votering antaget, sedan äfven Hi. exc. hr justitiestatsministern förklarat, att han icke hade något att invända mot en framställning till K. M. i så varsamma ordalag. Ett sådant yttrande från representationen kunde tvärtom, tillade HH. exc,, blifva ett:ganska önskvärdt stöd för regeringens åtgärder i denna fråga. Slutligen tillkännagaf frih. De Geer äfven, att han delade de uttalade betänkligheterna mot att genomföra en förändring i myntSEE utan föregången förändring at 72 Under debatten yttrade sig endast herr Schartau afgjordt emot hela reformen. Då vi nyligen berörde detta ämne uttalade vi oss för ett bifall till det af hr Bergström afgifna förslaget, hvilket hade fördelen att omedelbart kunna föra till ett positivt resultat. Då emellertid nu Första kammaren ansett sig böra stanna vid ett bifall. till: grefve. J. O. Mörners förslag, vore det önskvärdt om äfven Andra kammaren slöte sig till detsamma på det genom ett sammanstämmande beslut af båda Kamrarne dock något steg i den åsyftade riktningen blefve uttaget. Så modifieradt som det Mörnerska förslaget antogs af Första kammaren innefattar det ingenting annat än en begäran om en utredning och framläggandet af det eller de förslag, hvartill en sådan kan gifva anledning, och det synes oss att man icke gerna från någon sida bör kunna bestrida, att frågan är af den stora vigt, att hon förtjenar att fullständigt utredas. De långvariga öfverläggningarne i Andra kammaren om skogsförvaltningen vände sig hufvudsakligen kring frågan huruvida denna förvaltning borde, på sätt K. M:t föreslagit och statsutskottet tillstyrkt, koncentreras i en särskild styrelses hand, eller om densamma borde, på sätt hrr Hierta, Björck med flere reservanter inom utskottet föreslagit, sortera under konungens befallningshatvande i de särskilda länen, samt att i finansdepartementet skulle anställas en särskild tjensteman för att tillhandagå departementschefen med upplysningar och i öfrigt fullgöra hvad K. M:t kan finna vara nödigt, på det att det vetenskapliga elementet i skogskulturen må uppehållas och utvecklas samt enhet i planerna för skogskultunås. Reservanternas åsigt förf: och vudsakligen af hr Björer --extades hufvudgrunder, på bh -2 nvaremot de hufbygdt, före vilka det k. förslaget är söm — -svarades såvälafhr finansministern ar flerd andra talare. A sistnämnda sida anfördes, att K. M:ts förslag grundade sig på af ständerna gjorda framställningar; att man ej kunde af finansministern begära sådana speciella insigter i skogsväsendet som reservanternas förslag förutsatte; att konungens befallningshafvande redan voro så öfverhopade af göromål, att de ej kunde medhinna en speciel kontroll öfver skogsvården, och, slutligen, att reservanternas förslag skulle blifva dyrare att tillämpa än regeringens. Efter debattens slut företogs först en principvotering mellan hufvudgrunderna i utskottets förslag och i reservanternas, dervid grunderna i utskottets förslag segrade med 87 röster mot 73. De särskilda punkterna i detsamma genomgingos derefter och godkändes med uteslutning af bestämmelsen att skogstjenstemännen skulle tillsättas på kort tid, högst fem år, samt af förklaringen att anslagen beviljades för 1870. Anslaget till skogsinstitutet beviljades emellertid endast för 1870, i sammanhang med den beslutna hemställan om en reorganisation af skogsundervisningen genom dess förening med teknologiska institutet eller någotdera af landtbruksinstituten. Kammaren har således, i likhet med Första kammaren, beslutit att lönen för en blifvande chef för skogsstyrelsen skall blifva endast 6000 i stället för af K. M:t begärda 7000 rdr, men medan Första kammaren vill kalla honom öfverdirektör, biträdde Andra kammaren utskottets förslag att bevämna honom skogsdirektör. I allt hufvudsakligt ha emellertid båda Kamrarne i denna fråga fattat sammanstämmande beslut. Vid början af sammanträdet i Andra kammaren framställde hr Svensen ett spörsmål till chefen för ecklesiastikdepartenientet om och hvilket resultat vunnits med det åt seminariiföreståndaren Wåhlin vid en föregående Riksdag lemnade anslag till utarbetande af en förbättrad kateketisk undervisningsbok för skolorna. Nn Arr e HA 56Mm AG A-Ö A oAA Stockholms stads brandförsäkringskontor. De, som i nämnda kontor hafva försäkrade fastigheter, för hvilka, från Maj månads början detta år räknadt, ytterligare premier erfordras, böra inom utgången af April månad fullgöra inbetalningen, i motsatt fall komma dessa fastigheter att frånj nämnde tid stå oförsäkrade, antingen till hela värdet eller för större eller mindre delar af