Aftonbladet – 21 april 1869, sida 3

Å NAGEL UCLSF UID DEL SERPEReLIRUT OLE AR Första kammaren. Första kammaren hade i går afton ett sammanT träde, som varade från kl. 6 till 10. Statsutskottets utlåtande n:r 64, rörande anslag för skogsväsendet samt utgiftsstater för skogsstyrelsen, skogsstaten och skogsläroverken, förekom först till behandling. — Rörande skogsstyrelsen och skogsstaten hade utskottet föreslagit, att Riksdagen måtte förklara: 1:0 att ledningen af skogsväsendet bör, efter åen nuvarande generaldirektörens afgång, anförtros åt en skogsdirektör med en årlig aflöning af 6000 zdr,; 2:0 att alla embeten och tjenster vid skogsstyrelsen och skogsstaten för närvarande böra endast på förordnande tillsvidare eller på kort tid, högst fem år, tillsättas.; 3:0 att i öfrigt icke något vore att erinra emot hvad K. M:t föreslagit angående skogsstyrelsens och skogsstatens organisation och aflöning; samt 4:0 attRiksdagen alltså till skogsstyrelsens och skogsstatens organisation och aflöning m. m. för år 1870 anvisat de af K. M:t äskade belopp, 21,500 rdr för skogsstyrelsen och 205,178 rår 6 öre för skogsstaten, eller tillhopa 226,978 rår 6 öre, — Vid föredragning at 1:a mom. uppstod någon diskussion, hvarunder frih. af Ugglas, hr Bruzewitz och frih. Sprengtporten m. fl. talade för bifall till K. M:ts proposition, eller att skogsstyrelsen borde, som hittills, bestå af en generaldirektör med 7000 rdrs lön, en sekreterare och en kamrerare, samt att ett särskildt arvode af 1000 rdr måtte till bekostande af renskrifningsbiträde anvisas. — Frih. A. C. Raab, som, lika med åtskilliga reservänter inom Andra kammaren, icke ville lemna bifall till inrättande af en skogsstyrelse eller till ordnande af skogsstaten i enlighet med det af K. M:t framlagda förslag, yrkade i öfverersstämmelse dermed återremiss, för att utskottet skulle inkomina med yttrande i detta syfte. — Grefve af Ugglas, med hvilken hr Schartau instämde, föreslog följande formulering af detta mom.: att Riksdagen anser chefen för skogsstyrelsen, som efter nuvarande generaldirektörs afgång torde kunna benämnas öfverdirektör, böra erhålla en årlig aflöning af 6000 rdr. Efter anställd votering mellan K.: M:ts proposition i denua del samt grefve af Ugglas amenadement, godkändes den förstnämnda med 45 röster mot 41. — Med afslag å hvad utskottet i 2:dra mom. hemställt, gafs, på yrkande af grefve af Ugglas, med hvilken frih. af Ugglas sig förenade, nemligen: alla embeten och tjenster vid skogsstyrelsen och skogsstaten böra tillsättas på förordnande, med skyldighet för dessas innebafvare att underkasta sig den förändrade tjenstgöringsskyldighet, som framdeles kan ifrågakommu. 3:dje och 4:de momenten blefvo af Kammaren godkända, endast med den förändring i afseende på 4:de puskten, att derur uteslötos orden För år 1870.. — Utan diskussion godkände Kammaren utskottets vidare gjorda hemställanden: att Riksdagen må det till atlöning och öfriga. kostnader vid skogsinstitutet äskade betopp, 1 rår för år 1870 bevilja; och att K. M:t k efter vederbörandes hörande, taga i öfverv: , huruvida icke undervisningen i skogsväsendet lämpligen kan till teknologiska institutet elier till ettdera af landtbruksinstituten vid Ultuna och Alnarp till begge dessa undervisningsanstalter förläggas, samt till nästsammanträdande Riksdag göra den framställning, hvartill förhållandena fiönas foranleda. — Slutligen hade utskottet föreslagit: att Riksdagen, med godkännande af den för skogsskolorna föreslagna utgiftsstat, må för år 1870 det äskade beloppet, 21.600 rdr, bevilja; äfvensom att till utgifter för skogsväsendet i öfrigt må anvisas ett reservationsanslag för år 1870 af 90,000 rdr. — Dessa båda hemställanden blefvo äfven godkända, sedan orden för år 1870 derifrån uteslutits. Kammaren förehade derefter till pröfning sitt tillfälliga utskotts xr 2 utlåtande n:r 6, deri utskottet ånyo yttrat sig rörande ifrågasatt framställning till K. M:t. om meddelande af åtskilliga go: föreskrifter rörande försistighetsmått vid svedjande. Detta utlåtanäe blef dock efter en helt kort diskussion, på yrkande af hrr Wijkander och E. Ekman, afslaget. Derefter afgjorde Kammaren sammansatta statsoch bankoutskottets memorial n:r 2 om förändrade vilkor för det kreditiv, riksgäldskontoret från riksbanken eger begagna; samt bevillningsutsköttets memorial n:r 14 med hemställan, att nu stadgadel tullsatser ä artiklarne sether och ther spirituosus, bränvin och eprit, dricka, porter och öl, tobak samt ättika må fortfarande oförändrade bibehållas,, — Dessa båda utlftanden godkändes utan diskussion. De af bankoutskottet, i enlighet med bankofullmäktiges förslag, gjorda hemställanden om vissa förändringar i gällande bankoreglement-, bland annat, afseende meddelande af årlig semester åtl bankens embetsoch tjenstemän, blefvo utan diskussion godkända. Kammaren afslog, i likhet med hvad lagutskottet hemställt, följande motioner, nemligen: om ändring i lagens stadganden rörande skyldighet att bygga prestgård; om upphäfvande af prösterskaets indigenatsrätt; om upphörande af klockares brefbärivgsskyldighet; om förändringar i 1854 års lag om ränta vid Törsträckning på viss kort tid, utan såkerhet i fast egendom; samt om biskopsembetenas indragning. Om denna senare motion uppstod, innan den afl. kammaren afslogs, en kort diskussion. Frih. A. C. Raab sade sig hylla den åsigt, som fordrade biskopseimbetenas indragande. Det vore ej af missaktning för de nuvarande innehafvarne af dessa embeten, ej heller af bristande religiös känsla, tal. hyste denna åsigt. Men han trodde, att det religilösa lifvet skulle vinna på om biskopsembetena indroges. I Skotland, der det varmaste religiösa lif inom våra dagars protestantism är rådande, finnas inga biskopar, ej :heller i Preussen, Holland och bland protestanterna i södra Frankrike. Skulle vi i Sverge nödvändigt behöfva biskopar, ansåg tal. det vara tillräckligt med dem i Lund, Linköping, Upsala och Hernösand. Tal. ville dock ej nu framställa något yrkande i denna fråga. — Hr Beckman ville ej bestrida, att ett varmt religiöst lif inom den protestantiska kyrkan kan finnas utan biskopar; men i vårt lond står den episkopala styrelsen i alit för nära samband med statsk för att den skulie kunna upphö B ansåg det vara vådligt om man i dessa i religiöst afseende djupt upprörda tider indroge det embete, som bevakar kyrl i kans intresse. Lagutskottet hade i sitt utlåtande n:r 22 afstyrkt dels en af hr O. Nilsson stadgande i utsökningsbalken, att konungens befallningshafvande måtte rätt att i utsökningsmål, der fråga är om fordringsanspråk, som härleda sig från försträckningar af undsättningsmedel, af gäldenär uttaga beloppet; dels hr Weallenbergs motion om uteslutande ur utsökningsbalken af alla bestämmelser om införsel i embetsoch tjenstemäns löner för deras enskilda skulder eller andra förbindelser, dels ock hrr C. A. Larssons och A.R. Falkmans motioner om vissa ändringar i nn gällande föreskrifter beträffande exekutiva auktioner. — Kammaren återremitterade, på yrkande af hrr Casperson, L. Nordenfelt, grefve E. Sparre och frib. A. C. Raab, hela utlåtandet till förnyad behandling af utskottet. Vid föredragning af statsutskottets utlåtande n:r ;0 i anledning af 1968 års revisorers berättelse angående verkställd granskning af sfatsverkets samt andra utaf allmänna medel bestående fonders tillstånd, styreise och förvaltning under år 1866, godkände Kammaren samtliga utskottets hemställanden, bland annat, om förkortning af tiden, inom hvilken förklaringar öfver revisorernas anmärkningar böra afgifvas. — Fudast beträffande fölande tvenne förslag blefvo nedannämnda föränlringar vidtagna, nemligen; 1:o i utskottets hemställan, angående ett balanseradt belopp för kronoarbetskarlsdagsverken, satt Riksdagen ville i skrifvelse anhålla, det K. M:t täcktes låta tillse huruvida icke inom 5:te hufvudtiteln tillgång må kunna beredas för godtgörande af ifrågavarande utgiftsckt motion om sådant : t, så att dess fortsatta balanserande kunde u Lå NV ru