Aftonbladet – 19 april 1869, sida 2

BANNER NR me kr Skeppsbron. — Ångslupsförsäkjning. Ångslupen Hudik om 8 hästkrafter, som öfvervintrat i Gefle, har i dessa dagar af sin egare blifvit för 7600 rdr försåld till grosshandlaren Franke i Stockholm. — Endustriföremingen I Malmij hade årssammanträde i fredags. På föreningens utgiftsstat för nu löpande år uppfördes bland annat 1000 rdr till resestipendier åt industriidkare, 200 rår till Spendior åt lärjungar vid tekniska elementarskolan samt 300 rdr till premier och understöd åt lärjungar vid söndagsoch aftonskolan — ett prof på hvad industriföreningen med sina numera genom lotteriet rikligen ökade tillgångar kan särskildt i denna riktning uträtta. (sSNÄLLP.) — Hernvägsmötet i Lidköping sistl torsdag var talrikt besökt. Äfven från Skara och dess kringliggande nejder hade flere för saken intresserade personer infunnit sig. Först afhandlades den ifrågasatta jernvägens blifvande riktning, och ansågo de fleste som i ämnet yttrade sig en linie öfver Skara blifvå förmånligast icke blott i illmänhet, utan ock särskildt för staden Lidköping, alldenstuud en linie åt Håkantorp syntes dem svarare skola minska än öka trafiken på nämnda stad. Från Skara till stambanan ifrågasattes vägens fortsättning ått gå vester om Horiborgasjön till Thornbjörntorp; hvaremot flere påyrkade Skarabanans fallföljande ötver Axvall öster om nämnda sjö till Waltorp, Hela denna bana, mente man, skulle tillskynda företaget största inkomsterna, dels genom den större bygd, den komme att genomgå, dels genom den betydligare i synnerhet personaltrafik; som åtminstone under ett par månader af året vore att från Axvall påräkna, dels ändtligen genom den ej ringa personrörelsen till och från Skara med dess flera mer eller mindre betydliga läroverk. Såsom ett af hufvudskälen för Skarabanan androgs dessutom, att denna kunde byggas bredspårig, och derigenom omlastning undvikas, hvilken, särdeles i fråga om kreaturstransporter, ofta kunde tillskynda afsändaren ej ringa skada. Banorna från Lidköping åt Håkantorp och Wara saknade ej heller sina förespråkare, i afseende på den förra understödde af tre eller fyra från Uddevalla ankomna intressenter i Uddevalla—HerrJjunga-banan, den senare såsom ett förmedlingsförslag mellan de två andra, särdeles om den anlades med en böjning åt Skalmeja och derifrån en särskild bana framåt Skara. En sådan Lidköping—Wara-bana trodde man skulle långt bättre bära sig än den åt Håkantorp. Ffter den vidlyftiga diskussionens afslutande kom man öfverens att utse en bestyrelse af nio ledamöter med uppdrag att närmare undersöka de lokala förhällandena, låta anställa förelöpande närmåre undersökningar om de två ej undersökta banriktningarnes noggrannare läge, äfvensom utsigterna å af dem påräknad trafik och inkomster. Till estyrelseledamöter valdes. borgmästaren Wenn6rus, handl.. Wennberg, kamrer : Belfrage, sg Rudensköld å Leckö, handl.. Bergqvist i Skara, lektor Alander, borgm. Trybom, gretve M. Hamilton och patron Jönsson å St. Bjurum. Till slut framställdes ett och annat förslag till banans bekostande, och ansågo de fleste, att man: borde söka ett engelskt bolag (liksom i Oscarshamn) för dess utförande, hvaremot någre påyrkade dess byggande af någon:svensk man, helst det visat sig, att sådan kunnat bygga god jernbana för. mindre än a af hvad statens banor kostat. Mån hoppades också att, då icke allenast denna, utan ock två andra banor inom länet (den från Hjo och från Mariestad) vore i fråga att utföras, länets landsting skulle åtaga-sig den måttliga räntegarantien för alla dessa för länets utveckling i högsta måtto vigtiga och gagn lofvande kommuni ationsanttalter. CS — enn vligkunttorsllknimi Den för besörjandet af en jernvägsundersökning från Tenhult till Taberg, Öötaström och Wernamo valda interimsstyrelsen har den 14 d:s till häradb. Ekenman i Stockholm för att till reg. framlemnas öfversändt plan och profilritningar till nämnda je NN väg upprättade af löjtnant W. Gagner vid vägoch vattenbyggnadskåren och fil. är N; Soneson samt åtföljda af kostnadsförslag. — De nödlidande på Dal. Huru svår nöden är på Dal kan man bland annat finna deraf, att t. ex. i Brålanda socken af Frändefors pastorat, ej långt från Wenersborg, hvars befolkning utgöres af 2400 personer, finnas 600 fattiga, som den lilla socknen nu måste underhålla, I anseende dertill att denna socken består af till det mesta slättland af styf lerjord, blef skörden af. förlidet års starka torka totalt förbränd och således uppstod missväxt hel och hållen. I följd häraf ärnölen inom socknen större än på något annat ställe på Dal. Kommunalstyrelsen har hvarje vecka utlelat 20 å 25 tunnor spanmål af råg. och hafre, nen nu äro tillgångarne slut. Socknen är desstom så skuldsatt genom lån i och för sina fattias underhåll, att det är omöjligt för den attteda ig, om ej hjelp mellankommer. Kommunalstyrelen började redan i Oktober förlidet år föranstalta m arbetsförtjenst åt de fattiga, medelst stenhugging samt spänad, hvilken senare uppgår till icke nindre än 2500 bampgarn, hvaraf man kan göra ig en föreställning huru omtänksamt kömmunaltyrelsen tillvägagått; men nu äro resurserna slut ch någon afsättning har ej egt rum å det tillerkade. Högst nödvändigt är alltså att denna utattiga socken framför andra blir ihå kommen med åfvor, såväl af statsmedel som enskilta. — Alla lags nödbröd af halm, ben m. m bogagnas. — ljelp den som kan! (Wenersb. Tidn.) — BrandeniLindesberg. Till N. A. skrifes bland annat: Inalles äro-29 gårdar brända, ned få undantag helt och bållet, och af dessa äro 7 försäkrade i städernas allmänna brandstodsolag för 119,100. rdr, en försäkrad i Skandia; ren återstående antalet icke försäkrade. Lösöreörsäkringen är icke känd ännu, emedan någon tid tgår, innan den hinner utredas. För lösegendoen blir ersättningsbeloppet troligen icke någon örre summa, åtminstone icke så stor, som man ed afseende på brandens omfång kunnat rd nedan mycket räddades, och flertalet brandskaide hade låga försäkringar, samt, roi ng erför att så många uraktlätit söka delaktighet i tgun försäkringsanstalt. —A