brödföda, omkring en half milton skulle kun -Jinbesparas genom att vid brödberedning använt tillsatser af barrträdslafvar, renmossa, hasselknop ljungknopp, agnar, ben, halm och flere andra s a inöm de flesta kommuner använda ämne nson genom hvarjehanda försakelser och un ; bäranden samt ett till svält gränsande födogätt, J uppgår dock den oundvikliga bristen till ett värd af mer än 1, mill. rdr; varande till undöretö Ihärutinnan att beräkna dels af E. K. M:t till vä anläggning emellan Bolmens strand och Wiesland jernvägsstation, vägomläggningar emellan Trah Iryd och Markaryd gomt Crankonebro och Hed by, utdikning af Grimslöfs tryr samt torrläggnin lat Horshults och Stubbalycke mossar nåd. bevi -ljade anslag utan återbetalningsskyldighet 54,00 Irdr och räntebärande lån 8000 rdr, äfvensom nåt -Janvisade allmänna undsättningsmedel med ansla Jutan återbetalningsskyldighet 16,500 rår och ränte I fria lån 78,000 rår, tillsammans 156,509 rår, dei af landstinget upplånade 125,000 rdr, som till kom munerna utlemnats såsom försträckning på 5 år amorteringstid mot 6 proc. ärlig ränta, dels 50,00 rdr låneinodel; som Smålands enskilda bank p landshöfdingeembetets begäran ställt till dess dis position, att såsom undsättningslån imot 6 procen ränta i mindre belopp utlemnas till de komritme som vore deraf mest i behof, och dels slutligen d gåftor, som af den enskilda välgörenheten ställt till länets Hödhjelpskomites förfogandes utgörand för närvarande något öfver 50,000 rår. Alla dess belopp, af, hvilka en del redan före den 1 sist) Mars utdelats eller ock anticip tiönsvis användts utgöra tillsammans endast 381,500 rår; och åter står således yttetligare rher än en million rdr fö kommunerna och dess bättrö lottade medlemma att anskaffa för att kunna rädda åe fattiga och mindre bemedlade från hungersnöd och icke nöd gas låta en stor del af deras jord, till oberälkne lig skada för kommande år, blifva obesådd; rer hvar och huru skola dessa så betydliga belopi kunna erhållas i ett län, der i följd af flera år svaga skördar samt stort fall i jordegendomsvär den och flera andra mindre lyckliga förhållander den allmänna ekonomiska stöllningen blifvit så ytterst tryckt och bekymmersam, som den för när varande är och hvarå blott den omständighet torde vara ett lika sorgligt som talande bevis, att exe kutiva försäljningar af fast egendom under de ge nare fem åren i medeltal årligen tppgått till 105 då de under nästföregångna tio år i iredeltal ut fore endast 19 årligen? Åtminstone kan icke Större elen af dessa medel erhållas på längre återbe talningstid än loppet af nästkommande år eller ningar å d än mot. dryga räntor och prisförhöjningar å den spanmål, som på kredit uppköpeg, hvilket allt komme att för kommunerna medföra kännbarare uppoffrivgar än de kunna uthärda, helst många af de obemedlade, såväl egare af mindre hemmansdelar som äfven torpare och backstugusittare, hvilka ärd i behof af spanmål både till utsäde och föda, antagligen aldrig kunna återgälda hvad de i sådant afseende erhålla. Det är således icke att undra öfver att sinnena allmänt gripits af oro och bekymmer sarat att vid de sammanträden, som, enligt hvad förut är nämdt, af landshöfdingeembetet hållits, kommunernas dervid närvar.nde medlemmar på det enträgnaste anhållit att länsstyrelsen måtte ånyo anropa E. K. M:t om ytterligare understöd till den förhandenvarande nödens lindrande, helst omöjligen kunde förutsättas att staten icke skulle ega tillgång att lemna det bistånd, som oundgängligen behöfves för att från nöd och undergång rädda en af oförvållad olycka hemsökt landsdel, hvars befolkning, trogen sin från fädren ärfda sedvana att medelst umbäranden och försakelser i möjlig mån utjemna sina brister och behof, icke klagat i otid, utan fast hellre i det längsta sökt att med egna krafter bekämpa den påträngande nöden. E. K. M:ts bfhde anser sig derför nödsakad att än en gång und. anhålla om E. K. M:ts nåd. behjertande af länets särdeles nödställda belägenhet samt hemställa, att E. K. M:t måtte täckas åt länet nåd. bereda ett ytterliga understöd af 200,000 rdr, dels såsom anslag till allmännyttiga företag för afhjelpande af den ytterligt stora brist på arbetstillfällen, som inom de flesta kommuner förefinnes, dels såsom räntefria lån till underlättande af kommunernas förmåga att uppköpa hvad som till föda och vårutsäde oundgängligen erfordras, dels ock, om möjigt, såsom anslag utan återbetalningsskyldighet, att utdelas emellan de mest nödställda kommuerna till någon lindring i de kännbara förluster, som oundvikligen föranledas genom utsädes anskaffande åt sådana kommunens medlemmar, som återbetalningen deraf ej kunna ställa antaglig äkerhet. Wexiö å landskansliet den 8 April 1869. G. LD. Munthe. OC. A. Holmberg