Article Image
1ases 1 tdningarne. Haru förklara detta, ait opå samma gång man i offentligt tryck .Sel e I dessa dystra skildringar, den allmänna missItron mot dessa uppgifter ger sig tillkänna uti ofvanstående fråga? Ins. har till och med a I hört frågan så framställd: Finnes det verkh lig nöd i Småland, eller skrika de ej bara? Att definiera begreppet nöd torde ej be-höfvas. Man är ju ense derom, att der, för lifvets uppehållande, befolkningen, ifrån och med den mindre hemmansegaren till och med det fattigaste hjon, måste använda förmalen I hasselknopp, ljung, lafvar, oxeloch aspt I bark, ja, sjelfva trämassan af oxelträdet, der sl finnes nöd. Nåväl! lefva då de mindre hemImansegarne, torparne och den lösa befolknin, Jgen i hela Småland af sådana födoämnen? — Vore detta förhållandet, så tror insändaren tlatt saken längesedan varit utredd och nöden, -I för såvidt i mensklig förmåga stått, afhulpen, tlty våra länsstyrelser hade då utan svårighet , ) kunnat utröna vidden af densamma och hade t otvifvelaktigt gjort allt hvad på dem kunnat -Jankomma för det ondas lindrande. Men ftör1 Ilidet års missväxt, förorsakad af den ovandj liga bristen på nederbörd, drabbade ej lika ; Ihårdt öfverallt inom länet, hvilket tydligast synes deraf att potatesskörden utfallit så ; I högst olika på olika trakter; och som potatis -I för största delen af åtminstone Jönköpings loch Kronobergs läns befolkning utgör det förnämsta födoämnet, så uppstod den största :Jnöden der, hvarest denna jordfrukt slagit fel, jlhvaremot nöden är af jemförelsevis vida I mindre proportioner i de öfriga trakterna. ) Hvilka åtgärder hafva då länsstyrelserna vidtagit för att erbålla kännedom om tillTståndet inom länen? kännedom om hvilka Ikommuner som hemsökts af missväxten och Isåledes vore i behof af hjelp? På denna fråga tilltror sig insändaren ej att nöjaktigt Jkunna svara; men att döma af den bjelp kommunerna inom Jönköpings län af statsmakterna erhållit och hvars storlek förmodligen grundar sig på de rapporter öfver tillståndet inom länet, hvilka länsstyrelsen till KE. M:t ingifvit, torde de uppgifter, på hvilka länsstyrelsen grundat sina beräkningar, varit otillförlitliga. Härigenom har länsstyrelsens egen uppfattning af ställningen blifvit oriktig och deraf följt, ej blott att anslag och lån af staten lemnats i alltför otillräcklig mängd, atan fastmer att allmänhetens uppfattning af tillståndet inom provinsen blifvit skef, och att ännu, under det många tusen. menniskor, för att ej dö af svält, förtära de mest otjenliga födoämnen, dån frågan kan framställas: Hura förhåller det sig med nöden i Småland ? Personer inom åtskilliga kommuner bafva, medelst offentligt vädjande till ,den välgörande allmänheten, sökt medel att Jindra nöden; men öfverallt står denna tanke dem i vägen: Vore nöden så -stor, så hade väl länsstyrelsen vidtagit kraftigare mått och steg för dess lindrande; och så blir den annars aldrig tröttnande välgörenheten försagd och overksam. Ins., som med öppen blick följt hungersnödens uppkomst och utveckling inom såväl sin egen som angränsande kommuner, ber att för ) besvarandet af den här ofvan framställda frågan änvu få tillägga några ord, enär det är af största vigt att få utredt huruvida nöd verkligen förefinnes eller ej, och att, om den existerar, den med kraftig hand måtte afhjelpas medan tid är, . Att det ej är i ins:s hjerna historien om denna omtalade nöd upprunnit torde af ett i kommunalstämmoprotokoll af den 5 dennes från Lemnhults socken synas och tillåter sig ins. att derur anföra några utdrag: S — Genom upptagande af lån hos Jönköpings läns nödhjelpskomite, genom antagande af ståtens erbjudna räntefria understödslån, och genom tacksamt emottagande af såväl statens som enskildes gåfvomedel, har det hitti lyckats kommunen att uppehålla sin behöfvande befolkning, dels genom beredande af arbetsförtjenst, dels genom rena gåfvor; men icke destomindre har mer än hälften af befolkningen nödgats, och nödgas allt fortfarande, att uppblanda sina födoämnen med ljung, hasselknöpp c. c, — — — — — — — Församlingen -har äfven genom anitande af ofvannämnde tillgångar kunnat föranstalta om anskaffande af en ringa del utaf det behöfliga vårutsädet. Men härigenom äro ock alla församlingens tillgångar uttömda. Enligt samvetsgrann beräkning finnas 426 personer inom-socknen, som ifrån nu och inill ny skörd ega intet till sitt lifs uppshälle, och hvilka, såsom bundna vid brukningen af dels hemmansdelar, dels ock torplägenbeter, äro helt och hället urståndsatta att genom extra wbetsförtjenst förskaffa sig eller ens bidraga ill sitt lifs uppehälle, — — — — — — — — Genom beredd arbetsförtjenst torde len lösa befolkningen kunna nödtorfteligen Iraga sig fram intill ny skörd, hvaremot föritvämnde 426 personer, såsom ofvan blifvit infördt, ega intet och återstoden blott genom nköp af spanmål kan draga sig fram. Att hungersnöd är förhanden torde såle; les vara obestridligt. Ytterligare skuldsätting är för kommunen icke möjlig, ty, föritom äldre sådan, har den, till afvärjande af öljderna af 1868 års missväxt, nödgats göra n ytterligare skuldsättning af 6000 rdr. Anlag utan återbetalningsskylsighet är således det nda sätt, på hvilket den förhandenvarahde öden kan afhjelpas. Intilldess ny skörd blir tillgänglig återstå mkring 5 månader och 1.ed. beräkning af ndast ett skålpund rågmjöl pr dag för hvarera af ofvanstående 426 personer — den nda föda som för dessa står att erhålla — ordra 650,04 c:r, inklusive frakt från Säfjö jernvägsstation, beräknad till 8 rdr 75 re pr c:r, utgörande en summa af 5740 rår, vilket således är beloppet af det understöd som rfordras för. att. förekomma understöd. — — -— -— Månne ej frågan af ofvanstående kan anes besvarad? Vi tro det och tillägga blott: varthän tror man väl det skall leda, när en efolkning af tusentals svältande Tnentiskor er eller hör omtalas att Riksdagen beviljar et ena tusendet riksdaler efter det audra I föremål, som ej-för ögonblicket äro oundängligen nödvändiga, under det att till de ödlidandes uppehälle auslås en helt och hålt otillräcklig summa? Tror man kanske att efolkningen skall. helt -beskedligt hålla sig illa nah ll4e Llafbundor hackar In OS

15 april 1869, sida 3

Thumbnail