Aftonbladet – 15 april 1869, sida 2

Se fe EN Ne . rg HM 8. Vilkoren för aktieteckningen nas i listornas rubrik angifna.) Stocklm den 23 Mars 1869. Interim-Styrelsen. Obs. Bolagsordningens hufvudprinciper kunna inhemtas af Dagbladet och Aftonbladet för den 25 sistlidne Fr Februari. Aktiebeloppen komma antagligen icke att infordras före den 4 Juni. STOCKHOLM den 15 April Båda Kamrarne ha nu genomgått den dellve Försvarsutskottets betänkande, som angår af et kongl. förslaget till ny värnepligtslag.F! ufvudsumman af deras beslut är, att dennalto g icke blifvit af Riksdagen antagen; menps ke ens ordalagen, i hvilka detta afslag be-jut utes, äro desamma i båda Kamrarne, i detiso örsta kammaren bifallit utskottets förslag, ta tt besluta, det Riksdagen icke för närvaande antager lagen, under det Andra kamnaren, i enlighet med den af sex reservaner bland Kammarens ledamöter i det Särkilda utskottet, förklarat att lagen icke un-Ih ler närvarande förhållanden antages. Skilnals! len i dessa olika formuleringar af afslagets igger deri, att medan Första kammarens be-b slut kan anses blott uttrycka att med anta-le andet får anstå till en annan tidpunkt, ligser deremot uti de af Andra kammaren begagnade ordalagenen förklaring, att Kammaren icke vill bifalla den utsträckta värnepligteni sammanhang med .den nuvarande eller den af lr K. M:t föreslagna nya organisationen aff landtförsvaret i allmänhet. Af debatterna l1 har för öfrigt framgått, att Kammaren huf1 vudsakligen anser den utsträckta värneplig-l; ten oförenlig med de tördor, som indelningsverket anses pålägga de rustoch roteringsskyldige. Såsom våra läsare erinra sig, har utskottet, ! ehurn det afstyrkt bifall för närvarande tillls värnepligtslagen, likväl inbjudit Riksdagen att principielt yttra sig om de deri före-l; slagna bestämmelserna. Utskottets hemstäl-? landen i sådant afseenda förekomma i de följande 22 punkterna af dess betänkande. För-s sta kammaren har också, efter ganska vid-:; lyftiga debatter, uttalat sin åsigt öfver de ; särskilda punkterna af lagförslaget, men An-l dra kammaren har genom afslag å de punkIi ter, som iahefatta godkännande af bestäm-l: melserna i det kongl. förslaget, i allo undan; dragit sig att derötver afgifva något yttrande. Riksdagen i sin helhet kommer således ! icke att uttala sig rörande förslagets sär-l skilda bestämmelser. ; Den i Första kammaren lifligast omtvistade punkten i förslaget var dess första S, som. bestämmer tiden för värnepligtens fullgörande. sålunda, att hvarje svensk man skulle från . 20 till 30 års ålder tillhöra beväringen samt intill det år, då man uppnår 40 års ålder, tillhöra landstormen. Utskottet hade, såsom l. bekant är, tillstyrkt att denna S måtte lem nas utan anmärkning. Emot detta försläg uppställdes dels grefve Hamiltons förslag, att . beväringen skulle utgöras af åldersklasserna l från 20 till 25 år, landtvärnet (med tjenstepligt endast i krigstid och inom landets gränser) åldersklasserna från: 26 till 30 år, och landstormen (afsedd för ortförsvaret) åldersklasserna från sistnämnda år till fyllda 40, dels hr Wijkanders yrkande, att Riksdagen skulle förklara sig icke upptaga frågan till pröfning utan i sammanhang med organisationen. — Utskottets förslag segrade slutligen med 51 röster mot 46, hvilka senare afgåfvos för hr Wijkanders åsigt. Bestämmelsen att öfningstiden för beväringen skulle blifva 60 dagar hade utskottet tillstyrkt, men Kammaren godkände, på förslag af hr af Klint, detta tillstyrkande endast under förutsättning, att armen bildas af stamtrupp och beväring. I strid mot utskottets åsigt godkände Kammaren K. M:ts förslag, att en värneskatt må erläggas af dem, som undgå att i allmänna beväringen deltaga. Beslut derom fattades med 41 röster mot 29. Äfven K. M:ts förslag om särskildt tillstånd för befrielse från värnepligt för beväringsskyldig som vill utflyttå till främmande land, godkändes af Kammaren i strid mot utskottets afstyrkande. I afseende å öfriga delar af förslaget, hvilka innefatta jemförelsevis underordnade detaljbestämmelser, godkändes utskottets hemställanden, hvaremot i afseende å den ifrågasatta framställningen till K. M:t om närmare bestämmelser rörande landstormens organisation och befäl, Kammaren beslöt en begäran, att K. M:t ville meddela dessa bestämmelser, i stället att utskottet velat, att Riksdagen skulle anhålla om deras införande i beväringslagen. Naturligtvis ha alla dessa beslut, på den punkt saken nu står, betydelse endast såsom meningsyttringar från majoriteten inom Första kammaren. Under den fortsatta allmänna debatten i Andra kammaren öfver ärendet i sin helhet, var det alltjemt frågan om befogenheten att pålägga en utsträckt värnepligt utan i sammanhang med indelningsverkets upphäfvande eller aflösning, som utgjorde det hufvudsakligaste tvisteämnet. Bland talare, som sökte utreda denna fråga, befann sig äfven hr Björck, hvars bevisföring gick derpå ut, att införandet af allmänna beväringen och utsträckningen af dess öfningstid, hvilket allt haft afseende på åstadkommande af en reserv för armen, icke förnärmat rustoch rotehållarnes rätt, men att frågan komme på en annan ståndpunkt, då man nu ville göra beväringen till en integrerande del af armen. Då kunde rustoch rotehållarnes på knektekontrakterna grundade rättsånspråk icke längre förbises. Men likasom man tillförene afhandlade med landskapen såsom deras ombud, kunde detta vumera ske med Riksda-, gen, sedan den blifvit en verklig folkrepresentation. Såge man åter på den statsekoI nomiska sidan af saken, ansåg hr Björck, att enär indelningen utan all fråga vore en beskattningsform, kunde indelningsgifvarne icke sträcka sina anspråk så långt, att de skulle erhålla fullständig befrielse från det onus, som indelningsverket utgör. Ingen annan utväg återstode således än en aflösning, och denna ansåg talaren böra försiggå innan kronan afhändt sig den henne i talärens nka nu tillkommande ande! i eganderätten sr oo är sp HL san da starvd hyilkot